Jag ska vara helt ärlig, jag hade aldrig hört talas om Guillain-Barrés innan jag tog den här boken i min hand. Jag var på en loppis här i byn, såg namnet Heller och för att undvika ett Moment 22 så plockade jag på mig den, betalade och gick hem. Föga anade jag då vad jag gett mig in på, min utgångspunkt var ju att ”den där Heller skriver ju roligt ibland” och det gör ju både han och Speed Vogel, de skriver om ett innanför och utanför perspektiv, där bådas liv under många månader helt och hållet låg i händerna på Guillain-Barrés.
Om sanningen ska fram kan jag vara läsa Guillain-Barrés tyst, jag har ingen som helst aning om hur det ska uttalas högt. Men det är ibland det som är styrkan med att läsa, du behöver inte formulerar dig, bara acceptera vad där står, ta det till dig och gå vidare. Samma sak med en del utländska böcker, företrädesvis ryska, där släktnamnen kunde gett både Brott och Straff om man försökt uttala dem högt.
Den här sjukdomen är hemsk, den slår ut i princip alla funktioner i kroppen. Jag har aldrig så ofta fått läsa ord som sondmatning, urinflaskor och olika mer eller mindre omfattande provtagningar för att säkerställa kroppens funktion.
Vännerna Heller och Vogel blir varandras allt. Vogel flyttar in i den lägenheten som han själv har inrett åt Heller och sköter allt runtomkring medan Heller får sällskap vid sjuksängen i princip varje dag, det oavsett om han själv kan delta i samtalen eller ej, hans sjukhussäng blir en slags samlingspunkt där kontakter förmedlas och band skapas.
En nyfiken bok full med rappa kommentarer och tydliga, ibland nästan för tydliga, beskrivningar av sjukdomens orsak och verkan. Inte alls vad jag förväntade mig från början, men mycket underhållande och jag läser in budskapet att gör saker medan du kan, vänta inte, för du vet inte hur din nästa dag ska bli och hur viktigt det är att du omger dig med vänner som är genuina. Det är få personer som kan gå genom ett helt liv på helt egna ben.
Ja Guillain-Barrés är inget man vill att någon ska behöva uppleva och i slutet av boken, när det framkommer att den kan drabba personer mer än en gång, då är det nästan Hellers egna ångestfyllda tankar som berör en mest.
Utsläppspunkten 