Då var det redan maj

Osby, torsdagen den 2:e maj och jag klockade in här vid 06.30 idag. Ju mer högsäsong det är, ju svårare är det att få med sig alla sidoaktiviteter, uppdateringar, möten och samtal med tillhörande inkorg. Men utan alla trevliga kontakter så hade ju vardagen inom små avlopp varit betydligt tråkigare. Så fortsätt höra av er så återkopplar jag så fort jag får sitta ner med tangentbord och skärm framför mig.

Började med att svara på en enkät idag. DSÄ på sidoskärmen. Är ju trots allt inte inloggad idag då min fars 85:årsdag står överst på agendan. Tyvärr har det ju blivit lite så nu för tiden. Semester innebär att du bara är inloggad sporadiskt, frågan är, varför gör man alls så? Semester, borde ju vara vila, återhämtning och fri hopp och lek men samtidigt är det ju så, kan du peta iväg något lite när du ändå har möjlighet, så ger det ju ett annat flyt på arbetet. Så förutom enkäten, ett kontorsmöte och en planering av tillsynsrundan i morgon (och kanske lite koll på mailen då) så ska jag vara ledig, jag lovar.

Vi är ju mitt uppe i tillsynen i fält. Tredje eller om det är fjärde veckan nu. En fantastisk tid att vara ute i. Det grönskar mer för varje dag. Blir varmare. Solen skiner mer och förutom att pollensäsongen är i antågande så är allt frid och fröjd.

Men pandemin och byte av arbetsgivare har gjort mig till något av en nybörjare igen. Jag kan känna mig orolig ute på landsbygden. Ser hinder i terrängen där det förr alltid var möjligheter och sliter med locken som om jag var återbördad till 2009. Då man var ung och grön. Innan spettet var ens vän och kroken inhandlad och satt bra i handen. Det är kartor. Skisser. Vägskäl och en okänd natur. Men det kommer väl, lossnar så småningom och så länge som känslan finns där är det bra. Och viljan att åka ut. Leta lämpligt vattendrag att spana ut över till frukostmackan. Hitta vilket ställe som är bäst att inhandla eftermiddagsglassen på. Ja det gäller att se till att få till även det där med kringaktiviteterna och ett stort plus är ju också att jag har hittat hur man ändrar inställningen på radion. Blir som vanligt en mix mellan P1 och P3. Gammalt och nytt.

Det var några tjuriga fördelningsbrunnar här om dagen. Den första hade det tjockaste locket jag någonsin har sett. Fick precis ner fingertopparna under det men då har du ju samtidigt minimalt med kraft att få upp locket. Provade att hålla kvar en hand och byta grepp men det fanns då en överhängande risk att handskar och eventuellt fingrarna hade suttit kvar under locket ännu idag.

Lock nummer två hade gått lättare. Om det inte hade suttit inne i en kohage med djur modell väldigt stora. Eller djur och djur. En såg jag och i och för sig hade det räckt med en för att det skulle kunna blivit lite otäckt. Det var lite för mycket ögonkontakt för att göra en Tom Cruice, rulla in under eltråden, lyfta locket, fota i hålet, lägga tillbaka locket och stå i säkerhet igen. Jag är osäker på om djuret hade låtit mig agera i fred så mycket.

Trean kommer så småningom och här gick det bra till slut. En sommarstuga var det. Vi hade ett gammalt ärende med oklar anledningen till att det stängdes. Slamavskiljaren gick lätt att både hitta och öppna. Men sen? Det sluttade ner mot sjön. Så jag gick åt det hållet. Hittade ett nästan helt övervuxet lock, hämtade kroken i bilen och tog mig in. Ja någon egentlig fördelningsbrunn var det ju inte. Eller, ja, rent utseende mässigt så stämde det, men inte i praktiken. Det var ingen botten i fördelaren och det såg ut som det var länge sen något avloppsvatten hittade ut i rören. Snarare att betrakta som en stenkista. Så det kommer att bli ett föreläggande där.

Får se vad som väntar i morgon. Verkar bli fint väder och tillsynen söker sig lite mer väster ut i kommunen nu. Hade ju lite flyt senast. Fick en fråga på mailen gällande ett nytt avlopp, på en väg jag i princip ändå skulle passera, så bra att få den med sig direkt. De nya tillstånden får prioriteras högst nu när det är ett virrvarr av gamla och nya ärenden på en och samma gång. Inventeringar, tillsyn. Rapporter och kommuniceringar. Ett och annat förbud. Delgivningar. Bevakningar och uppföljningar. Bra om det går att göra så många ärenden som möjligt klara innan sommaren. Förbud som inträffar 2026 kan du lägga till handlingarna så länge, bara ärendena går klart.

Sen allting annat med.

Men idag blir det annat. Tvättmaskinen är precis klar och trimmern har fått en ny tråd. Tårta ska hämtas om en timme och det kan ju bli ett besök även i den i närområdet belägna blomsterhandeln. Skönt att kunna ta det lite som det kommer. Vi behöver sådana dagar med. Lite som igår. När man var lite allmänt trött men ändå bet ihop och grillade och klippte gräset. Då har man grundat till idag. Nu är det bara putsen kvar och det är säkert lite lagom varmt att ge sig på trädgården så här dags idag.

En ljus start på tillsynen

Så kom den då. Årets första dag ute. Tillsyn 2024. Nu blir det åka av fram till midsommar. Sen får vi se hur vi gör till hösten. Det saknas inte ärenden att ta tag till, ej heller anläggningar att klassa. Nu är det arbetstiden som är den stora begränsande faktorn. Men ett ärende, en inspektion och en bedömning tar oss framåt. Kanske lite väl långsamt, men så länge man inte står still så går det framåt. 2025-12-31. Där är målbilden och det känns bra att antalet månader dit är fortsatt rätt så många.

Ja redan på måndagskvällen började förberedelsen för årets tillsyn i fält. Bullarna åkte i ugnen och för första gången på flera försök så såg det faktiskt ut som bullar även när de kom ut. Rågsikt, kornmjöl, jäst, salt, lite blandade fröer och lite timjan sist i. Blev som sagt bra. Blev uppskattat även av kollegan när vi intog kaffe och bulle på stående fot vid ett vattendrag. Man borde äta mycket mer utomhus. Det är något speciellt med den känslan. Det kan i och för sig räcka med kaffe. Lägg till sol, vatten och stambanan på behörigt avstånd så är det lätt att förstå att arbetet med små avlopp är världens bästa inspektörs uppdrag.

Blev en halvdag ute. Lagom för att få pappersarbetet med sig, anteckningar och bilder. Vissa frågetecken blir det alltid. Godkänd? Nytt tillsyns år? Vad kan fastighetsägaren göra för att hålla anläggningen igång så länge som möjligt? Ja det är lyxigt att vara två ute. Men samtidigt gör det bedömningen så mycket mer säkert och underbyggt. Du skriver ner ett G eller IG, kompletterar med ett årtal, för åtgärd eller nästa inspektion.

Många fina ställen idag. Fina grusvägar och inte så mycket tät granskog. Öppet och en natur som grönskar. Fågelsång. Nu saknas det bara lite surr från insekter men det lär ju komma om bara de kan sluta att hota med nattfrost.

Slutna tankar. Infiltrationer och en markbädd. Fördelare och luftningsrör. Slam i överflöd och okänd efterbehandling. Ja det är märkligt vilka variationer du kan få på bara några få timmar. En anläggning med 3kb och infiltration hade blivit en sluten tank med BDT-avlopp. Säkert väldigt logiskt när ärendet handlades för drygt tio år sen, betydligt fler och större frågetecken nu. Jag hade nästan glömt hur det var. När man hela tiden blev överraskad av vad man såg. Som en återgång till den klippta gräsmattans princip. Om slamavskiljaren redan var underkänd, varför leta ihjäl sig på en 2kb med förmodad stenkista. Den blir ju inte bättre för att du ser den som en kollega sa en gång i tiden.

Blev det 3-3 mellan godkänd och underkänd idag? Jo tror det. Beror också lite hur den anläggningen som expresstöms nu i dagarna ser ut i en uppföljande kontroll.

Fick bekräftat av flera fastighetsägare att våra brev om tillsynen hade kommit fram. Bra att veta då vi i princip var ensamma på informationsträffen i Lönsboda för någon vecka sen.

Dagens bilar är så märkliga. Automatisk låsning om du går i väg med nyckeln. Ja någon nyckel är det ju egentligen inte heller. Du startar bilen på en knapp. Men du vet ju aldrig om bilen har gått igång eller ej, den är ju helt tyst. Ingen växelspak heller, bara ett reglage bakom ratten, vilket är lite lurigt då du precis lika gärna kan sätta på vindrutetorkarna som att du lägger bilen i R eller D. Hur svårt ska det vara också, att hålla reda på vad som är R och vad som är D.

Dagens stora djurupplevelse var en hoppande ekorre på en stenmur.

Inledde morgonen med Radiohead och Ok Computer. Lyckades trycka in ett par möten tidigt på dagen och efter lunch. Ingen dag är den andra lik. Det gör arbetet intressant men kan även störa flödet och den bästa av planeringar.

Fick ju även med mig lite extramaterial i fotoväg under dagen. En trappa, ett övervuxet brunnslock och två tallar mot en blå himmel. Ja ni hör. Årets säsong med tillsyn av små avlopp har många likheter med de år som redan kommit och gått.

Restless

Restless

Jag står envist kvar och hoppar. Studsar upp och ner. Kommer inte iväg. Rastlös.

Vet egentligen inte om det är rätt översättning, Restless och rastlös. Men det känns så.

Frustration.

–

Rastlös. Kom igen! Nu gör vi det, nu tar vi nästa steg, tillsammans.

–

Jag vill se utveckling. Gå framåt. Inget mera Restless. Bara progress. Leda en process. Få vind i en kvarn, vatten till ett hjul. Alstra energi.

Som en dynamo.

En spole i en transformator.

–

Restless. Så väldigt rastlös.

Benen går, hjulen rullar. Det glöder och brinner till. Framåt. Utveckling. Inspiration. Restless förhindrar tristess.  

–

Restless. Kan göra mig andlös.

Energi till ingenstans.

Förbränner. Förbannar. Trycker till gasar på och bygger upp.

Restless. Vid gott mod. I lagom form. En slags rastlöshet kan driva saker och ting fram.

Nu rör det på sig

Och det blev ännu en fredag. Regnet droppar på bra. Jag startar dagen hemma, väntar på att morgonens tvättmaskin ska gå färdigt innan det blir en tur ner till kommunhuset och det fortsatta arbetet med tillsynsutskicket. Ungefär hälften på lådan nu. Har inte räknat exakt. Får bli en glad överraskning när man väl är klar. Måndaglunch är deadline för de sista. Blev lite lagt i skrivaren i gårkväll, blir säkert det samma under lördagen om så krävs. Men vi är i gång. Tillsynsåret 2024 närmar sig och nyheten om det kommande tillsynsmötet är redan kommunicerad vida kommunens offentliga kanaler. Plötsligt händer det. Tog lite tid, spilld energi men nu kan vi snart bara koncentrera oss på kommande uppgifter med tillhörande platsbesök. Ska bli trevligt.

Ja det är lite mera pill med detaljerna än vad jag minns det. Men så är det ju också en ny kommun och nya ärendesystem att hantera. Sånt spelar så klart in. Även om målbilden är bestämd sedan länge så vet du att vägen dit inte alltid är helt rak. Saker händer. Telefonen ringer. Andra ärenden kräver uppmärksamhet och nu har även nya årsfärska ansökningar börjat trilla in. Tillsyn och planering är sällan en exakt vetenskap, mer en ambition med satta mål.

Jag har ju börjat fundera mycket på det där med träffen. Har ju lagt den i den östra centralorten i kommunen. Bara för att få komma ut, möta kommuninvånarna någon annanstans. Ett symbolvärde i sig. Att komma ut. Utanför de egna lokalerna. Bort från tryggheten på hemmaplan. Känns spännande på något vis. Det ena mötet är ju aldrig det andra helt likt. Vilka frågor kommer upp? Kommer huvudämnet bli de små avloppen? Eller är det andra kommunala frågor som kommer upp? Ekonomi? Prioriteringar? Det politiska läget? Innebandy? Ja det är bara att ta hand om de frågor som kommer upp. Hantera det man kan svara på, ta med det andra tillbaka. Att lyssna och återkoppla kommer att bli det viktigaste.

Stötte på en person från en parallellklass från grundskolan här om dagen. Mitt ute i ingenstans stod vi och återkopplade från en tid som verkligen har flytt och som känns avlägsen nu. Vi både kom ihåg klasstillhörigheten. Kom in på fotbollen i IFK. Vi pratades nog senast vid i ishallen, jag som vaktis och han som spelare. Jag tror att vi sätter mitten av 90-talet på det, året är oklart, OIK mötte Trelleborg minns jag.

Det är nyttigt att stanna upp. Reflektera och förstå vad som har gjort att man har tagit sig just hit och nu i livet. Saker sker. Möjligheter kommer upp. Du gör nästan dagligen val som påverkar din framtid. Hur du vill leva, framstå och kanske även prioritera. Boende, arbete och vad du gör på din fritid. Allt hänger ihop, öppnar upp för annat men för alla så är det ju trots allt dygnets 24 timmar som är den mest begränsande faktorn.

Valde lite bland cd-skivorna på skrivbordet nu på morgonen. Brukar bara ta det översta men Front 242 och The Streets fick ge vika för en liveskiva med The Cure, nämligen Paris. Fint. Trevligt och jag tror att även här landar vi in någonstans runt 1995.

Vad ska man då tänka på inför sin kväll med avloppen i fokus? Ja att göra ett bildspel borde ju gå förhållandevis fort. Finns ju ett antal äldre varianter att klippa och klistra ifrån. Får bara se till att det är rätt kommunlogga på. Får kanske backa bandet, gå in på det där med syftet och även på lite andra allmänna frågor kring miljö och organisation. Ja det kan bli en bra uppstart och ingång. Sen så klart ett block om tillsynen. Kanske även lite teknik och naturligtvis en snabbgenomgång om hur man ansöker om ett nytt avlopp. Minnesanteckning för mig själv, en mapp att ta hand om eventuella enkäter i, ett block för tidsbokning och ett annat för allmänna frågor och kontaktuppgifter. Samt kaffe. Fikabröd. Undrar om det finns koppar och så? Hur kommer jag ens in i den bokade lokalen? Så många frågor, tur att själva mötet är på den andra sidan påsk.

Ser ut som om regnet tilltar mer än att det slutar. Fick in någon provgrop till igår. De kommer i sjok. Flera gånger i veckan och det är bra att det rullar på. Men dåligt för planeringen. Tror att jag redan har 16 halvdagar i verkligheten inplanerade för tillsynen, hoppas att groparna går att samköra med det, annars blir det trång om tid. Ny tillsyn, gamla ärenden, nya ansökningar, ja nu kommer hela avloppsåret 2024 på en och samma gång.

Snart dags för Sundsvall

Vissa gånger har du så många planer, tankar och idéer i ditt huvud så att allt slår stopp. Det går inte att konkretisera. Få ner på ett papper eller formulera i en text. En deadline kan både skapa en positiv press men kan även leda till endast leda. Var är ens egna USB-port när man behöver den? Nej det är bara att sätta sig bekvämt. Beundra den blå himlen utanför fönstret, drömma om den tillsynstid som kommer och ta sig igenom varje moment inför det hela lite lugnt och stilla. Måndagar är ju den stora möjligheternas dag, även om morgondagens kommande resa till Sundsvall kan innebära en slags distraktion från den vanliga kontorslunken i ett kommunhus nere i Skåne.

Ja planer saknas inte. Ett beprövat upplägg fast i en ny kommun. Enkäter och utskick. Bokning av lämplig lokal. Gärna en bit utanför huvudorten. Fika till det. En bra isbrytare. Kaffe med fralla eller en låda med småkakor. Sånt ger ett bryt. Delar lite på fokuset. Oavsett om själva fikat kommer i början eller i mitten. Tillgänglighet är ett nyckelord. Avdramatisering ett annat. Ja det går ju att sätta många ord på samma sak, det viktiga är att man möts. Träffas. Lyssnar och skapar en ömsesidig förståelse. Du kan aldrig vinna över alla till din sida. Men bara att finnas till är en bra början. Ett ansikte gör stolpiga, faktabaserade och krångliga texter lite mer mänskliga.

Ja egentligen är informationsmötet den lilla delen. Även om inget någonsin blir det andra helt likt. Så finns det en början och ett slut. Två klockslag att förhålla sig till. Kontakter kan knytas, möten bokas och nummer och e-post byts. En presentation går att snida ihop hyfsat snabbt. Finns en del på lager, från liknande sammanhang. Klipp och klistra är bra i sådana sammanhang. Inte minst för en själv. Om du bara daterar upp något gammalt så kan du missa något viktigt. Levande dokument är alltid bäst. Du håller dig själv på tårna och mer än en gång har jag blivit överraskad av en bildföljd i ett skarpt läge. Hur tänkte jag här? Varför den ordningen? Ja, ni får fråga om jag har placerat för mycket av det jag egentligen vill ha sagt mellan raderna, istället för att skriva i klartext.

Hemsidan och information utåt. Ja jag vet vad jag vill ha sagt men det ska förpackas på rätt sätt, vara lättillgängligt och lätt att förstå. Bilder och rubriker. Jag som är mer av en textgubbe. Redigering och disposition är kul. Men oftast nedprioriterat av undertecknad. Men viktigt. Kan vara en bra hjälp, en källa att hänvisa till. Många vill läsa själva, ta del och förstå. Söka vidare vid behov. Ja det är en tunn linje att balansera på. Hur mycket material ska finnas aktivt? Saker kan bli inaktuella. År går, områden prioriteras annorlunda. Ju mer text utåt, ju mer arbete för att hålla saker och ting aktuella. Tiden går snabbt. Vad som kändes nytt och viktigt idag, kan vara gamla nyheter inom kort. Levande dokument som sagt.

Jag har ju bytt kommun vilket ger en ny slags av utmaning rent geografiskt och uppläggstekniskt. Innan hade vi 25:an, söder eller norr, vår eller höst. En given skiljelinje. Nu jobbar vi på tväre. Traktnamnen är i flera fall okända. Eller i alla fall lite luddiga i konturerna när det kommer till dess exakta placering i världen. Kommunen är ju också lite utformad som en signal till Batman. Östra Göinge skär in, trakter har väderstreck som extra ord, vilket kan vara lite förvirrande. För norr, väster, öster och söder är ingen exakt vetenskap. Jo, exakt är den men den ger inget svar på hur långt de olika delarna ligger ifrån varandra. Ibland är det en stenmur som är skillnaden. Andra gånger flera kilometrar men ge mig några veckor på grusvägarna i kommunen så lovar jag er en återkoppling på hur det ligger till. Finns inget bättre sätt att lära sig sin kommun, än att jobba med små avlopp. Du får se mycket, träffa många och du får med tiden en bra känsla för vilka lock man ska låta ligga still och vilka svarta hål du inte behöver utforska mer än i teorin.

Så nästa stopp Sundsvall alltså. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Ja och fler tågbyte. Men det är man van vid sedan stoppen i Karlstad, Örebro och Gävle. Hade velat ha lite bättre koll på våren hemma i Osby men finns ju mång och långa möjligheter att utforska frågan om vart vi är på väg. Ett steg i taget, fånga ögonblicket, bocka av listan, gör sökningarna som behövs och du ska se att våren och kanske hela årets tillsynsplan kommer att finnas på plats när du rullar in på stationen här hemma på fredag.

Underskatta inte kraften i det konstanta

Osby en tidig fredag någonstans knappt mitt i februari. Kommer direkt ifrån ett av byns konditorier och då kanske det där med tidigt får sättas i ett annat perspektiv. Nåväl. Fredag är det. Likaså mörkt utanför mitt fönster och det är ett antal minusgrader markerade på kvicksilvret. Vintern släpper inte riktigt taget. Inte än. Men du får en känsla av att det har vänt. Ljuset och värmen är på väg. Årstider kommer och går och i vilket fall som helst så har har vi den här vintern inte levt i en ständig höst, vilken kan bli drygt sex månader lång här i den södra provinsen av vårt land.

Det var årsmöte igår. Med en avslutande diskussion om förväntningar, nuläge med lite kikande i en kristallkula inför framtiden. Vi måste komma ihåg att även inre påverkan kan påverka. På person nivå. Inte bara läget i samhället, ekonomi och hur det blåser, då menar jag både styrka och vindriktning. Fart påverkar. En hög och byig vind kan kräva mycket navigerande, att kryssa mellan grund, i stormigt väder kan det vara svårt att lägga till och finna en trygg hamn. Ett hav i ständig oro skaver, kräver uppmärksamhet och att fokus kan flyttas från vad som är viktigt. Att målbilder måste överges. När allt kokas ner till ”sink or swim” kan du bli fångad av mer än en stormvind.

Åter till mötet. En gång svingades klubban, det när föredragningslistan var klar och mötet avslutades. Egentligen hade det bara behövts en punkt på dagordningen, kör vi vidare som sist? Bra, tack för förtroendet, kaffe på de! Demokrati kan vara enkelt. Lättillgängligt. Men det är viktigt att du som medlem höjer din röst om du vill ha något sagt. Det är lätt att tystnad tolkas som ett medgivande. En acceptans. Inte kan lilla jags åsikt spela någon roll? Jo det är klart att den gör. Det är själva poängen. För många är ett styrelseuppdrag något svårt, omständligt, ja kanske till och med komplicerat. Men så är det med det mesta. Allt nytt kan kännas otäckt till en början. Men i goda vänners lag kan man lätt överbrygga sådant, i de bästa av världar hjälper vi varandra att bli bättre, tryggare och ser varandras goda sidor. Tar hjälp där det behövs, öppnar upp för ett bra samtalsklimat där alla röster ges möjlighet att få komma till tal.

Både politiken och tjänsteorganisationen har ständigt varit i skottlinjen under det senaste året. Sånt tär. Denna ständiga misstro. En vilja att inte förstå. Med utgångspunkt att allt är bluff och båg. Det ger en yttre påverkan på all verksamhet. Vem vågar säga a när du får resten av hela alfabetet tillbaka mot dig, i knät, i ansiktet, med VERSALER. Verksamheter slimmas, nämnder läggs ner. Skattkistan får påfyllning men hålen i bottnen verkar bara bli större och fler. Vad blir kvar? Vilka stannar? Var är den absoluta nollpunkten i en verksamhet innan allt vänder och går uppåt? Ju brantare fallet är neråt, ju mer kraft krävs det för att stoppa den skenande skutan och hur får man till den kraft som behövs för att skapa en motreaktion?

Förändringar kan vara bra. Ge styrka, peka ut en gemensam riktning och mål. Därför var det trevligt, ja till och med mycket trevligt på årsmötet i går. Allt går sin gilla gång. Alla får vara med efter egen förmåga och huvud. Det vet alla och det avspeglar gruppen som sådan. Ett klubbslag var allt som krävdes. Allt annat var redan sagt. Nu tar vi avstamp framåt. Vi gör det i en trygg miljö och med en fast tro på framtiden. Låt konstant vara det nya. Ta den tid det behövs. Se till att den yttre påverkan inte raserar och bryter ner. Gör positiv energi av den inre påverkan. Skapa en drivkraft och låt lugnet styra utvecklingen och framåt skridandet i det tempot som krävs.

Med derbyt i backspegeln

Igår var det nästan som på tiden i Norra Skåne. Slutsignal, hemfärd och textinlämning. Men här är jag ju min egen deadline. Inga måsten, tvång utan bara en frisinnad och öppen beskrivning av den match som precis var avslutad. Jag fick ibland text över. Orsak och verkan. Anteckningar som var oläsliga eller som inte passade in i själva referatet, därför kommer här lite bonusmaterial. Som en studioanalys men så här, strax innan sju på morgonen, har jag ingen expertis att tillgå, utan det får bli den egna minnesbanken som talar. Här är i alla fall lite nycklar till derbysegern för Lönsboda.

• Initiativet – Lönsboda tog tag i spelet från start. Ville gå fram, spela sitt spel och använda hela spelplanen. Det höll man i trots ett tidigt baklängesmål. En viktig ingrediens. Att våga tro på sitt egna spel trots ett förhållandevis tidigt mål bakåt.
• Målvakten – Anton var tillbaka, fick hoppa in lite senast och var bra redan då. Ingen skugga över de yngre målvakterna men ibland är det just rutin som behövs. Får se om vi får se mer av honom under resten av säsongen.
• Lugnet – Röke spelade tätt. Låg på. Stängde av och tryckte ut. Lönsboda lät de hållas i inledningen av matchen. Fick ett par utvisningar med sig som man effektivt utnyttjade. Gästerna höll sig även lugna när Anton blev överkörd på slutet. Kunde lätt blivit en följdeffekt där.
• Special teams – Lönsboda var det bästa laget både med en man mer och en man mindre på planen. Sånt avgör ofta täta matcher.
• Bredden – Ja poängmässigt framåt så var det vissa namn som dominerade. Men jag tycker om hur man rullar på fem backar genom hela matchen och att man tar in lite avlastande forwards ibland. Ska du matcha laget hårt i vissa delar, så måste de få chansen till extra vila ibland.
• Backsidan – Edvin och Timmy är alltid gedigna i det de gör. Kul att se hur spelare som Olle och Vilgot tar för sig för stunden. Att de vågar ta offensiva löpningar och göra saker med bollen. Viktigt för helheten.
• Avsluten – Timmys orena träff gav mål, Fabians straff i krysset och ”rensningen” som gick över hela planen och in i det tomma målet. Förutom straffen, så kändes det som om de andra skotten kunde ha hamnat var som helst i hallen,
• Domarna – Tillät lite för mycket snack med spelarna. Men bidrog kanske också till att stämningen var god på planen trots att det var viktiga seriepoäng på spel. Konsekvent tydliga med var bollen skulle spelas igång och sånt uppskattas.
• Bortaspöket – Efter ungefär ett år så kom det äntligen en seger även på bortagolv.
• Tredje perioden – Innebar inget ras den här gången. Såg bekymmersamt ut i slutet av den andra perioden men ett klarat boxplay och allt var tillbaka som vanligt igen.
• Publiken – Det blev ingen riktig derbystämning på läktarplats. Men det måste varit bra mycket mer än halva publiken som sympatiserade med gästerna.
• Tabellen – Lönsboda är fortsatt bäst av lagen i sin del av tabellen. Men kommande interna möten mellan de fem lagen kommer säkert ge den inbördes ställningen när säsongen ska summeras. Två poäng totalt mot Höllviken kan vara för lite för LIBK.
• Spelet – Ett derby som aldrig lyfte. Poängen var nog för viktiga för det. Det var intensivt och tätt men kanske inte alltid så välspelad innebandy som det bjöds på.
• Revanschen – Snart möts lagets juniorlag också. Förra gången var det Röke som gick segrare ur där. Lönsboda har blandat och gett i sin uppställning. A-lag och JAS ha prioriterats. Men ska vi tro att truppen fylls på med alla -05:or när det drar ihop sig?
• Ted – Ja det behövs inte mycket golvyta för att #66 ska hitta ytor till sina medspelare.
• Fabian – 5+2, behöver nog inte säga mer än så.
• Skottäckningen – Jag har sällan sett Lönsboda vara så konsekventa i sitt försvarsspel. I uppställt spel försvarades mitten förtjänstfullt och om spelare tappades bort, var det ofta på den bortre och mest otillgängliga ytan.
• Maten – Blev som vanligt en burgare på vägen hem i bilen. Inte för mig dock. Den förutbestämda menyn intogs istället vid tangentbordet vid hemkomsten. Även det en gammal vana från frilandstiden. Mat och sånt får stå till sidan för inlämning. Men vattnet i pappmugg fick helt klart högt betyg.
• Bara en match – Du är aldrig bättre än din senaste insats. Resultat är en färskvara. Det är tillslut tabellen som mäter din insats över hela året och en sluttabell ljuger aldrig.

Se möjligheterna

Vi har fina och ljusa eftermiddagar just nu. På en del håll är årets tillsynssäsong kommit igång medan andra fortfarande är på väg ner i startblocken eller lägger sista handen på planering och urval. En sak är i vilket fall klar, det rör sig alltid inom ämnet små avlopp och det är sällan att du kan planera och genomföra en vanlig arbetsdag utan att behöva justera eller anpassa sig till en viss del beroende av telefonsamtal, mail eller ett ombytligt väder. För har du inte helt bestämt dig för att åka ut, så kan du ibland skjuta lite på det. Min erfarenhet är att det då är bra att vara två ute samtidigt, tillsammans är det lättare att bita ihop, skyla under de värsta skurarna och gemensamt komma fram till att ”visst tar vi ett par till när vi väl har kommit ut”.

Det har varit mycket samverkan och erfarenhetsutbyte de senaste veckorna. Det var fantastiskt trevliga dagar och kvällar i Helsingborg och vi var många som träffades för första gången sen pandemin och andra var helt nya bekantskaper. Det är ju lite det som jag tycker är styrkan i Vatten avlopp kretslopp. Alla möten. Samt input i aktuella ämnen, trender och spaningar. Det är en stor inbyggd styrka att träffas så många människor med samma intresseområde men med olika ingångspunkter och erfarenheter.

Från Halmstad tog jag med mig vattenperspektivet, helheten, havs- grund- och avloppsvatten. från Helsingborg blir det viljan att göra något, i det lilla enskilda fallet, likväl som i ett betydligt större och även cirkulärt perspektiv.

Den här veckan sammanstrålade vi fem kommuner i Älmhult och delade med oss av erfarenheter och kommande utmaningar. Vi pratade en del resurser, planering likväl som framförhållning och långsiktighet och var även inne på viktiga delar som samsyn. Det finns ju en anledning till att vi bildade den här undergruppen för något år sen, de gemensamma geografiska utmaningarna, vi möter samma aktörer och då kan våra olikheter spelas ut mot oss.

Innan har vi pratat om egenkontroll och ansökningsblanketter, den här gången var det fokus på entreprenörsrapporter som kan heta och innehålla lite olika saker i våra kommuner. Vi presenterade en bruttolista, skar ner lite i helheten och enades om en grund som vi alla kan stå bakom. Just att kommunicera är viktigt. Utbytet och så klart erfarenheten. Avlopp är på många ställen en språngbräda vidare men vi är några entusiaster som har blivit kvar, bland bäddar, fördelningsbrunnar och slamavskiljare. Inte minst mycket tack vara det omväxlande arbetet, inne och ute. Kontakten med utförare och fastighetsägare och som vanligt är det viktigt att vi inte glömmer den politiska sidan av det hela. Utan en bra dialog och stöttning från den närliggande nämnden är det ett svårt arbete att genomföra över tid.

Men egentligen var det ju inte detta som det skulle handla om. Eller var detta en bra inledning? Med den här texten vill jag framhålla bra exempel och vikten av att se samtliga sidor av ett mynt. Inte bara baksidan som det oftast refereras till när det handlar om resursbrist, bristfälligt underlag och tillsynsplanen som kan tyckas befinna sig bortom horisonten, jag nästan på en annan planet, nästan som en slags utopi. Inte minst allt prat om registervård och framtida redovisning kan få tjänstepersoner att andas tunt och att spana tomt in i framtiden med dimmig blick. Men försök tänk tvärt om. Se möjligheterna som följer med den riskbaserade tillsynen. Ge er själva en möjlighet att prioritera. Börja bygg grunden redan nu, för utan den kommer ni aldrig att bygga något som håller över tid men börja mura upp med utgångspunkt med vad ni vet redan idag och ta det sen därifrån in i mål.

Allt handlar ju om att göra en plan. Den ska vara riskbaserad och då behöver först och främst alla avloppsanläggningar ha ett objektkort. Där tror jag att de flesta kommunerna har den största utmaningen. Att få in alla anläggningarna på samma sätt och de uppgifter man har läggas in på rätt ställe. Vi har säkert alla ett mindre eller större mörkertal på statussidan men använd de uppgifter som finns lättillgängliga. Framför allt, lägg inte ner för stor kraft i ett inledande skede till att gräva långt ner i arkivlådor i källare eller liknande. Eller gör det, om resurserna finns. Om ni ändå ska ut på tillsyn och har okända avlopp i ett visst område så prioritera det. Åk ut, samla in fakta. Döm ut de sämsta men den viktigaste gemensamma nämnaren i sammanhanget är, se till att ni bestämmer er för ett årtal när den enskilda anläggningen ska kollas nästa gång. Alltid, jag menar verkligen detta, alltid när ni har ett ärende uppe, försök ta ställning. Ett, två, tre eller fyra, använd GIS-stödet om det behövs, kan ju göra det på alla, men finns det tillförlitlig information redan, om det finns en gradering på avloppet och utsläppspunkten är känd, så vänta inte, bestäm er redan nu och se till att vara beredda när ni kan börja lägga in i de senaste modulerna.

Vi rundade av vår träff tidigare i veckan med en öppen dialog kring handläggning av en ny ansökan. Intressant att väga in faktorer som kan spela in, komplett ansökan, ärendeflöde samt teknik och närhet till grannar och kända samt okända vattenbrunnar och vattendrag. Det är ett komplext ämne det här med avlopp.

Rundar av och avslutar för den här gången med den här lilla tankeövningen, du behöver en whitebord, ett gäng färgglada pennor och ett öppet sinne och några kollegor. Gör en tidslinje med utgångspunkt från måndagen den förste mars och se var ni hamnar, det är verkligen intressant att se hur dagarna tickar på från ansökan till inlämnad entreprenörsrapport. Lycka till och ha en fin vår ute bland lock, tankar och luftningsrör, nästa gång kommer det troligtvis bli tankar kring införandet av vattentjänstplaner runt om i vårt land.

Hej, vet inte om vi har bestämt något ämne för vår träff så därför föreslår jag en liten sak här, kan inte alla kommuner göra en tidslinje för ett normalt tillståndsärende? Utgå från att en komplett ansökan, utan några döda greker, fridlysta växter eller FMIS eller något sådant, kommer in den 1:e i en månad och att den dagen är en måndag. Sökande är person A. Avloppet kommer läggas ut på persons B mark, vilken betas av kor och avstånd till person C och D:s gemensamma vattentäkt är 55 meter. Min fråga till er är, vilket datum är vi klara för att ta ett beslut, vilken dag får avloppet börja anläggas samt när skickas fakturan ut till den sökande. Fråga 2: Avloppet byggs första helgen efter att tillståndet har fått anläggas och rapporten skickas in två helger senare, vilka datum är vi då inne på. 

En månad i taget

Vi har vinkat iväg januari och sagt hej till februari. Dagarna kommer och går i en rask takt. Regnet fortsätter att dominera väderbilden här nere i söder, det även om vi har annat väder just nu också, inte som innan i vinter, då regnet var en konstant faktor att räkna med vid utomhusaktivitet.

Igår kom årets första ansökan in. Äntligen kan man säga. Nu händer det och vänder det. Bågen är justerad, siktet förfinat och i spåkulan ser vi 60 ansökningar, har varit 38 respektive 35 de två senaste åren. Långsam ombyggnadstakt men när vi nu stänger inventeringsärenden bakifrån borde det rätta till sig. Tolv kuvert med utsläppsförbud skickade men söket via filter i systemet anger två. De senaste tre åren har det blivit få förbud skrivna. Tiden har inte räckt till och jag har satt en personlig målsättning på 100 förbud under året. Inte för att jag måste. Inte för att jag tycker om att underkänna saker. Men utan målsättning och uppföljning är det omöjligt att veta om man klarar sin verksamhet eller ej.

Jag har satt ribban högt. 2025-12-31 ska vi ha koll på avloppen i kommunen. En tuff målsättning ja vet. Inte minst när mörkertalen är många och då vi fortfarande väntar på de sista instruktionerna om hur saker och ting ska klassas, helt manuellt eller via en knapptryckning i GIS-lager. Jag är i grunden för en standardisering, inte minst om du har väldigt många osäkerhetsfaktorer att ta in, men det finns ju också kommunen med full koll, det är synd att inte de kan jobba framåt redan nu. Att deras egna fungerande tillsynsplaner inte går att applicera fullt ut. Sånt kan leda till stiltje, frustration och en känsla av uppgivenhet. Men ha förtröstan där ute. Bygg ett system som fungerar i din kommun och jag säger det ännu en gång, när du lägger in en ny anläggning i ditt system, glöm inte att också skriva in när du ska dit och kolla den nästa gång.

Ärenden kan dra ut på tiden. Det kan finnas mängder av orsaker. Tidsbrist är en, andra arbetsuppgifter är en annan. Men får du inte med dig det mesta av svansen blir det till slut svårt att peka ut en riktning på egen hand, att ta sikte framåt, sätta mål, när svansen är tung och riskerar att fastna längs med vägen. Så klart bottnar allt i resurser och sådana kommer säkert att vara en bristvara i många kommunen i närtid.

Då gäller det att prioritera. Vilka ärenden måste jag driva? Var behöver jag ta ställning? Vad är miljönyttan i mitt arbete? Alla avlopp ska ju bedömas enskilt men det är storleken på det nuvarande tillsynsberget som avgör vägval och ger underlag till beslut.

Glöm inte likabehandlingsprincipen. Har en inventering eller ett tillsynsprojekt blivit sjösatt, så måste det fullföljas, det kan ta lite längre tid än det var tänkt från början. Men rättviseperspektivet för den enskilde kommuninvånaren får aldrig glömmas bort. Att tillsyna en fastighet för tredje gången när grannens stenkista fortfarande inte är åtgärdat kan bli komplicerat. Inte minst när en tillsyn brukar kosta en viss slant. Sånt kan sätta fart på de mest balanserade kommuninvånarna man har.

Politiken är så klart också en faktor. Både i den egna nämnden, men även i stort. Det kan finnas kommunala ställningstagande som säger en sak, som släcker avloppstillsynen i ett område för stunden men hur länge kan ett sådant beslut ligga som en våt filt i ett område? Självklart är det viktigt med enighet inom kommunen, det även mellan förvaltningarna och politiken. Men här kan en avloppsinspektör hamna i kläm. Vilket är området? Hur länge kan en utredning pågå och när ska man anse att tillräckligt många år är gångna för att det gamla ställningstagandet ska ha spelat ut sin roll?

Åter en fråga om resurser, prioriteringar som måste kanaliseras till den lägsta nivån för att ge en samsyn och skapa trovärdighet och handlingsutrymme på ett enskilt skrivbord.

Kom på plats rätt tidigt idag, liftade ner och ser många nyanser av grått på himlen utanför mitt fönster. Då jag räknar med att ha ett enkelrum i någon timme eller så, fick cd-spelaren följa med idag.

• Bauhaus – The sky’s gone out
• Röyksopp – Senior
• A-Ha – Minor earth major sky

I övrigt väntar jag nyfiket på den nya musiken från Depeche Mode och att den nya singeln med Page äntligen ska levereras till en skivaffär i mitt norra närområde.

Mycket vindkraft på lokal nivå just nu också. Tur att man har olika mössor för olika tillfällen. Igår information på kommunstyrelsen. Dragningar från båda sidor igår. Bra att det gick så lugnt och fint tillväga och nej, som politiker tänker jag inte yttra mig i just detta ärende tills det finns ett fullständigt material att ta ställning till.

Första enkäten kom för övrigt in i går. Vi försöker täppa till tillsynshållen från inventeringen. Utreda och säkerställa hur många små avlopp som finns i kommunen. Sånt bakgrundsarbete är ju utmärkt att göra medan vi får de sista direktiven uppifrån. Vi är många som avvaktar, fungerar och väntar, aaaa alla som väntar.

Året

Egentligen är det bara en vanlig dag. Som alla andra 364. Men det är något speciellt och särskilt med den förste januari. Den har samma status som dagen du fyller år. Sticker liksom ut, Skapar ett före samt ett efter, ger en slags nystart, en chans för en omstart. Med det är egentligen sådant som skulle kunna ske vilken annan dag i alla fall. Men ibland behövs det en liten extra knuff i ryggen.

1:e januari

Solen gick upp. Ja även om ett stilla regn föll och molnen låg kompakta och gråa. Så gick solen upp.

Det är lätt att ryckas med. Av nyheter, trender och händelser. Omvärlden ligger nära idag. Bara ett klick iväg. Vi har krig i vårt närområde. Även om vår vardag är fylld med osäkerheter gällande el, pensioner och sparpengar, så har vi ändå inte kriget här. Men det påverkar vår vardag trots allt, vi vänjer och anpassar oss. Det har varit en jobbig pandemi. Isolering och avstånd. Men naturligtvis är det en enklare uppoffring än att ha en vardag fylld med bomber och granater.

I princip varje år kommer årsskiftet som en slags överraskning. Visst är det märkligt? Någonstans i slutet av november händer någonting. Tempot skruvas upp. Saker som måste hända någon gång, måste ske just nu. Snart, direkt. Deadlines fyller dagarna vilka fortsätter komma i en rad efter varandra. Visst, en skillnad i år är ju lördagarna. De är aftnar. Det gör att det har varit vanliga veckor. Många har jobbat in i det sista. Men jag hoppas att alla som kan tar chansen till att få några extra dagar ledigt. Sådant behövs. Att ladda batterierna. Kanske till och med hinna reflektera. För snart är allt som vanligt igen. En sista vecka med helg. Sen kommer dagarna på rad, en vecka följs av en ny, sen ytterligare än och redan nu är det dags för sommarplanering och lämna in önskemål för ledighet. Allt går ihop. Kommer tillbaka. Men se till att till vara på din tid nu, snart är den något som har flytt och är förbi.

2:e januari

Det är en grön vinter just nu. Eller grå. Om regn hade haft en färg hade det varit den här. Något murrig. Lite suddig i konturerna, ja lite allmänt dimmigt helt enkelt.

Åkte förbi sjön idag. Den låg nästan helt innesluten i dimma. Öarna syntes knappt. Små tunna siluetter av stammar och grenar. Det i en liten insjö. Inte konstigt att havet kan kännas stort. Ensligt. Ogästvänligt och kalt. Blev en tur till tippen, eller ÅVC:n rättare sagt. Blir en del över efter möbler från det stora möbelvaruhuset i Älmhult.

Några nyheter på det nya året? Inte än. Har semester och bidar min tid. Flyter med. Stryker tvätt och laddar upp. En dag till. Sen jobb. En kort vecka. Skönt med mjukstart. Kommunen har varit en snackis den senaste tiden. Kommunen som en helhet. Lär hålla i sig ett tag till. Både politiskt och på tjänstesidan. Ibland kan det ju vara lite jobbigt att stå på båda sidorna. Inte minst när man knappt vet mer än vad som är publicerat i lokalpressen.

Blev bandy på kvällen. Hamnade i helpdesk eller vad man ska säga. Ställdes inför en klurig uppgift, hur ropar man ut att den egna sonen är målskytt? Utan att det märks något extra? Borde ju ha varit van, läser upp den andras namn mest hela tiden i simsammanhang. Jag gör säkert bara en liten för stor sak av en icke fråga. Som förälder har man ju rätt att få vara både glad och stolt och när jag fick höra berömmande ord, var det inte utan att jag säkert log lite extra och sträckte på ryggen en del.

3:e januari

Sista utropet. Tiden går fort när man är ledig. Du planerar en del, funderar på mer, ibland blir det inte något av det alls. En förbättringspotential inför detta år, att ta för sig saker, inte bara tänka och konstatera att det inte blev av, inte den här gången heller.

Många saker har fyra faser. Du tänker ut, startar upp, genomför och avslutar.

En enkel formel, många fallgropar. Det gäller bara att se till att du inte gräver för många själv, krånglar till det, hittar svårigheter. Det är lätt att du blir problemletare istället för att vara lösningsorienterad.

Blev ingen tur till sjön idag. Inte rätt väder, där ser ni, även där en passiv ursäkt för att hålla sig inne, när det finns så mycket i vardagen att hitta och upptäcka om man bara ger sig utanför hemmets lugna vrå.

4:e januari

Det är otroligt hur mörkt det kan vara. Och blött. Riktigt ruggigt är det just nu. Hur mycket kan det regna egentligen? Eller hur länge? Ska vi vara glada att det är regn och inte snö som kommer just nu? Är ju trots allt vinter.

Ja lite snö hade lyst upp. Vattendropparna liksom dränker ljuset. Var ute och körde här om dagen, framåt kvällen till, mörkt så att det var svårt att se vägen. Otäckt.

Tillbaka på jobbet. Vardagen tränger sig på. Kortvecka nu. Långt till påsk sen, eller blir det någon annan kortvecka innan dess? Nåväl, det är ju lika för alla. Bara att göra det bästa av det. Återhämtning och planering. Med en bra inställning ska 2023 bli ett bra, trevligt och effektivt år.

5:e januari

Som det snöade idag. Men inte så länge. Stora flingor men det vita regnade snabbt bort. Årets första pizza. Mycket mer afton än så blev det inte. Kändes som en vanlig dag på jobbet. Tog eftermiddagen hemma dock. Planerade inför våren, ska du ta och plocka information och göra tabeller från tre olika program kan du lika gärna sitta hemma. Prioriterar att vara på jobbet annars. Känns mer rätt på något vis. Inte minst när man som jag har det inom lagom långt avstånd hemifrån.

Så god afton på er, här blir det hockey, bandyklubben mot Örebro och eventuellt lite småkronor om det hinns med där efter, har i ärlighetens namn lite dålig koll på när pucken släpps på andra sidan av vattnet.

6:e januari

Så kom det lite snö. Ja inte så lite heller, världen ligger vit och det var verkligen slirigt när jag tog en tur med bilen innan idag. Det ska bli plus i morgon. Det har pratats om fem grader varmt och snö som kommer och går inom 24 timmar är rätt så värdelöst. Och onödigt. Är lite regn i luften nu. Snön börjar redan dra sig tillbaka, får se om temperaturen kan hålla sig över nollan i natt, om inte kan det bli minst sagt spårigt på vägarna i morgon. Visst, de stora vägarna borde vara bara, men man vet aldrig.

7:e januari

Det är konstigt hur fokuserad du kan vara när du kör bil. Som idag, på väg mot Ängelholm, när försvann egentligen snön? På väg in i Munka Ljungby upptäckte jag att det var grönt vid sidan av bilen, men hur länge hade det varit så? Visst, det var rejält med dimma längs med väg 15 men den hade ju också gett sig av.

Tänker tillbaka på tidigare i veckan. Det var en riktig måndag/fredag på jobbet, men så arbetade jag ju också bara onsdag och torsdag. Skönt med en mjukstart på arbetsåret 2023. Nu, efter familjeutflykten till Catena så känns det bra att ha en söndag på sig att städa ut julen för den här gången.

8:e januari

Detta eviga regnande. Igen. Hela tiden, varje dag. Verkar bli ett blött år i år. Fick bli lite hockey, andra dagen i rad. Ängelholm igår, Osby idag. Första gången i hallen den här säsongen. Var 2,5 år gammal första gången, har levt hela mitt liv med OIK men vi har ett slags distansförhållande just nu. Idag låg OIK sist i den lägsta serien. Men vinsten mot Åstorp gör att laget klättrar. 5-2 hemma och nu är det fyra lag på samma poäng. Allt annat än en serieseger för Osby är ett misslyckande. Frågan är vad som händer sen. Till nästa år. Tänker mig att Osby lirar i samma serie nästa år, vågar man föryngra sig och köra mer hemvävt i så fall? Jag vill inte se OIK i den här serien på sikt. Men vad krävs för att laget ska kunna ta ett steg upp och etablera sig där? Ja finns saker att justera både på isen samt vid sidan av i så fall. Behöver inte ens andas ishallskortet i denna text. Det är redan en aktuell och lång följetång.

9:e januari

Vilken natt! Eller snarare vilken natt? Somnade runt fyra och klockan ringde vid sex. Gick inte att slappna av, kom aldrig till ro. Bara ett stilla och långt utdraget väntande. På att somna.

Till vissa delar vet jag vad som hände, men saker och ting är ändå obegripliga. Är man trött så borde man somna, eller? Såg att en artikel låg ute på webben, stor bild på undertecknad. Vänjer mig aldrig vid sånt. Gällde även ibland när det var jag som författat texten, det är något visst med att finnas offentligt. På riktigt. Med kött och ben, ja även med ansikte men jag borde ha vant mig nu. För det är ju endast vid någon liten promille som man blir uppmärksammad efter att ha varit med i sådan här sammanhang och det oavsett ämne.

Låg stilla på rygg, tittade upp mot vad som borde vara taket. Vände mig åt ett håll, sen det andra. Låg verkligen stilla, blundade. Men det kröp i kroppen. Kliade. På olika ställen hela tiden. Det flyttade på sig. Dök upp lite varstans. Inte mycket, nästan irriterande lite. Tillräckligt för att störa insomningsprocessen dock. Gick upp en runda. Läste lite bok. Kunde läst mycket mer. Blev inte tröttare, hamnade rakt in i handlingen, fick lägga ner och går och lägga mig igen. Hoppas det inte är starten på en trend, med ont om sömnnätter, blir nog bättre när de små liven börjar skolan, då borde deras dygnsrytm bli samma som vår. Hoppas på det, för just nu hörs ljud från deras rum natten igenom och det är klart, de har ju ingen tid att passa på morgnarna just nu.

10:e januari

Tisdag och nu är vi alla tillbaka i våra vanliga rutiner. Uppstigning vid fem, frukost till frun och skjuts iväg till tåget för två personer. Sen arbete. Efter, det samma sak igen. Hem, lite kvällsmat, möte och dubbla innebandyträningar samt en simträning. Bra att vi utnyttjar de kommunala lokalerna till max.

Såg solen idag. Eller nästan i alla fall. Den sken igenom över sjön. Härligt. Kändes som om våren kan vara i antågande, frågan är bara hur långt den måste gå och hur kallt kan ett handfull plusgrader kännas egentligen.

Lyssnade igenom mina fyra skivor med Yvonne idag, ja lite drygt tre av den, den orange skivan vägrade samarbeta med spelaren. Men den åkte tillbaka på hyllan igen ändå. Såg deras debutalbum i flödet här om dagen, på LP. Har avancerat igenom alfabetet på hyllan nu, Cajsa-Stina var sist ut, nu filmmusik. Första nya Batman, den med Prince, glad att jag hittade den på någon utförsäljning under 2022.

11:e januari

Det är ju inte så länge sen, runt 00 någonting. Ja med en snabb tanke är ju inte det så värst länge sen, men om du låter det sjunka in ett tag så är det ju inte sant. Faktum är ju att vi är drygt 20 år in på det nya årtusendet, ja inte så mycket sett i ett historiskt perspektiv men för oss vanliga dödliga är det en stund. Mycket har hänt sen dess och vi kan vara säkra på att så kommer det att ske även framåt. Tiden står inte still, rullar på obönhörligt och förr kommer tidigare än vad man hoppas på. Snart är dagen i morgon redan dagen som var i går. Som med morgontidningarna nu för tiden, hälften av nyheterna är ju redan gamla innan de gick i tryck på natten. Framåt framåt. Uppdateringar och snabba klick. Morgontidningen som kändes som morgondagens tidning förr, är numera gårdagsnytt redan när den levereras i lådan och händelseutvecklingen kan ju ha ändrats flera gånger sen nyheten publicerades första gången. En sak är säker dock, det är fortsatt krig i Ukraina, Sverige försöker bli fullvärdig medlem av NATO. Vi pratar elpriser och förbrukning och regnet fortsätter regna utanför både din och min dörr. Snart dags för en ny version av Tommy Ekmans popsång, Hänger utanför din dörr, lika genomblöt som igår. Nja, så mycket bättre blir nog inte den nya versionen i alla fall.

12:e januari

Då har det varit kalas här hemma. Minstingen fyllde 16 idag och jag vidhåller att man åldras med sitt yngsta barn. Plötsligt är man med om allt för sista gången (andra). Det är sista terminen på högstadiet och sen väntar nya utmaningar. Det är spännande men även lite skrämmande att inte veta vart färden går näst. Men det är samtidigt det som ger lite spänning i vardagen.

Jag tycker att dagens text i tidningen om f.d. chefen på kommunen var osmaklig. Framför allt var den helt utan förankring i något alls. En anti nyhet med en text som kunde varit som en del till ett korsord. Hela texten antas säga en sak men egentligen kunde det lika gärna handlat om gårdagens sportresultat, lunchmenyn på etableringarna i byn eller att det bara var en dag som vilken som helst.

Grattis till 070-112 på dagen, lägger även till 0-5 efteråt.

13:e januari

Är det någon som blir överraskad om jag säger att det regnade idag? Fredag den 13:e och inget speciellt att rapportera egentligen. Musik på rummet. Fortsatt effektiv, ja året har börjat rätt bra.

Det är svårt att veta hur man uppfattas av andra. Vem man är, vad du står för, i olika sammanhang. Det kan bli lite komplext. Ibland.

Snart en tur till simhallen. Blir torrsim, de kan man räkna med på en fredagskväll.

Det har varit en mörk vecka. Blev nästan aldrig ljust någon gång. Men rent teoretiskt och praktiskt ska det ju bli en gnutta ljusare för varje dag från nu och framåt.

14:e januari

Idag såg man något nytt när man gick ut, ljusmörkt. Ja det blev lite regn så klart, något annat var inte att vänta men det var ovanligt ljust för att vara 2023, sommartiden närmar sig.

Vi har ett fantastiskt föreningsliv. Så trevliga personer och viktigt arbete det görs. Igår kväll räknade jag längder i simhallen med OSS, idag dömde jag lite bandy för IBK Osby och sen var det prattjänst i Lönsboda när LIBK tog emot Lund. Bandy i Osby i morgon och troligtvis blir det en plats med matchprotokollet framför mig.

15:e januari

Jag tycker inte om att vakna med huvudvärk. Men den här gången borde jag varit beredd, lördagen var ett enda långt flängande och då är det lätt att man glömmer att vätska upp. Lite stark mat på kvällen så borde jag ha förstått vad som är på gång. Hoppade dock över kaffet i går sent bara för att, men tog ingenting annat istället, fel av mig helt enkelt.

Det blåser nu på kvällen. Strömmen gick under bandyn men till slut kunde matchen återupptas igen och slutade oavgjort och matchen i sig kommer säkert många att minnas under lång tid. Den hade nämligen det mesta.

16:e januari

Sol idag. Lite kallare men sol. Så skönt och välkommet. De tvättade mattorna på arbetsplatsen gick mig verkligen på huvudet. Slog på ordentligt efter lunch så efter fruktstund packade jag ihop och begav mig hemåt, utan huvudvärk gick det sen att arbeta färdigt för dagen. En bra sak med pandemin, det går att variera sig lite, du behöver inte sitta halvdålig på jobbet och riskera smitta ner kontorslandskapet och du kan fixa de timmarna du behöver hemma. Bara vi tillåter oss att verkligen vara frånkopplade när vi är sjuka så är det bra. Inte bra med för många som går på halvfart i vecka ut och vecka in.

17:e januari

Tisdag och idag åkte Tom Brady och hans Tampa ur slutspelet. Tack för den här säsongen, eller är det tack och hej? Ja vi får se. Fortsatt besvär med golvet på arbetsplatsen. Huvudvärken sitter som en smäck direkt. Får hoppas att det är över tills jag ska dit igen på fredag. Lite blött igen. Lite kallare, känns även inne här hemma. Kallt. Endast tre kuvert med posten den här veckan så här långt. Blir nog inte mer, jo visst, finns en fredag också.

18:e januari

En heldag med utbildning. Blir fortsättning i morgon. Viktigt ämne. Men tungt. Bra med arbete i smågrupper i bland. Då får man fundera och reflektera över det man precis har hört. En bra mix helt enkelt. Ingen överbelastad mailkorg heller efteråt vad det verkar.

Hade ett teamsmöte nu på kvällen, varför vill inte ljudet samarbeta med datorn, ofta samma sak, bara med just den enheten. Konstigt.

Planerar för årsmöte och kör lite cd:s idag, är på R. Nu Roxette. Real Suger. En bra skiva, i övrigt mycket spellista AA just nu. Är ju väldigt lång, kanske större än hela hyllan? Får kolla på det vid tillfälle.

19:e januari

Det blev en kväll i en sporthall. Lite snabbt kom det upp. Rafsade med mig väskan för att kunna göra lite förberedande styrelsearbete inför ett kommande årsmöte, gick så där, eller inte alls. Strömlöst i datorn så det blev att sitta kvar med min lilla bok och försöka följa med i träningen. Orkade inte köra fram och tillbaka, snöade ymnigt i byn och med tanke på hur det såg ut på hockeyisen i bandyklubbens hemmahall så satt jag bra där jag satt. Rally VM är igång. Kul. Heja Skoda som vanligt!

20:e januari

Tidig morgon, skriver på den kallelse som ska gå ut i helgen. Fick bli så när datorn inte samarbetade igår. Blixthalka i kvarteret, My God Damn Territory på spelaren. Visst är livet trevligt i det lilla ibland. Har boken Jag kan ha fel framför mig. Har börjat lite smått. Kommer nog att bli en bra brygga mellan Björnstad och Klas Östergrens senaste alster. Ikväll bandy igen, Lönsboda. Kan bli enda matchen med LIBK för mig i helgen.

21:e januari

Skånederby i SHL, följde det framför tv:n här hemma, det efter lite bandy i sporthallen i Osby. Fick dra på mig en domartröja, kul, tuffaste matchen någonsin, Genarp/Skurup var bra, Osby kämpade bandy, kom nästan i kapp. Blev seger för gästerna och nu blir det nog inte mer bandy för helgen, får se om det blir en tur till ishallen i morgon. Toppmatch i trean väntar.

22:e januari

För en gångs skulle rejält med sol idag. Sol och minusgrader. Blev WRC och NFL och någonstans där i mitten även en tur till ishallen. Säker seger för Osby som borde vinna serien om man spelar sina kort väl och inte hittar på något dumt. Tycker inte att det ser ut som om laget är moget för att ta steget upp men går man in i en kvalserie med en positiv trend så kan allt hända. Jag blir gärna motbevisad när det gäller det här.

23:e januari

Lite kyla ute. Det ska ju trots allt vara vinter sägs det. Snön finns endast på avstånd, skönt, även om lite snö kan vara ett trevligt avbrott från allt regnande.

Ljusare på morgnarna nu. Längre eftermiddagar. Det går åt rätt håll. I morgon är det redan en månad sen det var julafton.

24:e januari

Kul att ha haft kontakt med flera gamla kollegor under dagen. Skönt att få minnas, det ger kraft att gå framåt, vidare. Året har börjat bra. Blandade möten. Avstämningar. Tänka framåt, vidare. Planer och planering. Målsättningar och analyser. Avstamp. Åter till grunderna idag, enkäter utskickade. Välkommen tillbaka 2010, du har varit saknad, det går onekligen fort, tiden. Som nu. Dags för sängen, avsluta dagen, borsta tanden, duscha, ställa klockan och få lite läsning innan man släcker lyset för kvällen.

25:e januari

Tänk att ibland räcker det men en snabb fråga rakt ut i luften så händer det saker och ting. Hamnade i Växjö igår, fem kollegor med historia från förr kring ett runt bord på ett uteställe. Trevligt! Vi har vår historia med oss. Den kan ingen ta ifrån oss. Vi var förenade för ett tag och nu kikar vi alla framåt. Vi är på olika ställen, rent geografiskt och i livet. Så mycket värme. Omtanke. Vad skönt att bara få vara en kväll. Återkopplingar, vad gör ni nu? Vad gör jag? Kommer vi stråla samman igen? Ja troligtvis men bara så här, som ett löst fragment för en stund. Vissa tider kommer aldrig tillbaka. Men betyder så mycket ändå. Finns ingen mening med att stoppa tiden och stanna världen. Allt snurrar på och mycket består. Vi gör det bara ensamma men det är vår gemensamma historia som har tagit oss hit. Format oss. Enskilt och i hop. Fem själar kring ett bord en tidig kväll i en stad. Så mycket skratt, minnen och händelser. Vissa historier bleknar fortare än andra, få har varit med på allt men vi har gjort det till vår historia och den kan ingen ta ifrån oss.

26:e januari

Idag var det ljust när jag lämnade arbetsplatsen. Ljust på riktigt. Så härligt. Man behöver inte lämna vid lunch för att få se dagsljus längre.

Blev lunch nere vid sjön. Trevligt att sitta och spana ut över den blanka ytan. Lugnt vatten och kala björkar. Nu väntar vi på att björkarna ska få musöron, för då är vintern förbi, märkligt att tänka den tanken då vintern knappt har börjat.