Ännu ett SSR

Jag måste erkänna att det kändes märkligt att årets SSR inte hade SM-status. Det är ju den tävlingen jag har vuxit upp med. Kampen om SM, bland förare, märken och ibland team. Därför var det lite avslappnat som man gav sig ut i skogen i torsdags, inga problem med att hoppa över fredagen för att sen bege sig ut i rallyskogen idag igen.

Valet fick bli SS3. Enkelt att ta sig hemifrån, rakt upp till Liatorp och sen västerut. Förbi Agunnaryd, fortsatte mot Ljungby och vek sen nedåt mot Finnhult. Bilen parkerades i Norra, vi promenerade till Södra och hamnade i en trädgård, det bjöds på Bullens och dricka om vi ville dryga ut vår matsäck på något vis.

Det var ett bra ställe. Vi fick se mycket bilåkande. Ja av de få bilarna som åkte sträckan. En raksträcka, inbromsning, en lång höger och efter det en vänster som nöp till lite mitt i. Vi fick se oväntat många olika val av spår. Det genades friskt och vägen blev ett antal decimeter bredare, frågor om staketet skulle klara sig genom hela startfältet ställdes och svarat blev ja. Mycket kanske till hjälp av att det var inte speciellt många bilar som passerade innan sträckan ströks.

Planen var ju att åka vidare till Hästveda och folkrace efter en sträcka. Men vi var inte nöjda med att inte ha fått se de snabba ekipagen i 4wd och 2wd. Sagt och gjort, vi tackade för sällskapet, tog oss till bilen och lag upp en plan för resten av dagen vid lanthandeln i Agunnaryd. Efter en välförtjänt glasspaus så blev det bestämt att SS5 var nästa delstopp och vi körde lite gammeldags bilorientering ut till vår publikplats. Vi var nästan helt säkra på hur vi skulle köra, upp mot Vislanda och sen av vägen och kryssa sig fram. Vårt stora problem var det tryck i programbladet som gjorde vägen fram till en kvalificerad gissningslek. Vi visste hur vi skulle lämna vägen och hur avslutningen skulle bli. Men i mellan där fick det bli på ren känsla och det gick bra. Har ju hyfsad vana vid sådana här bilfärder efter alla resor i avloppens tjänst sedan 2009. Nu var jag ju endast nästan inne på de bekanta vägarna i Alvesta kommun.

Det var mycket gräs i mittsträngen och på sina ställen gott om blåbärsris och sly. Men fram kom vi och väl på plats så gjorde vi om vandringen från förmiddagen. Vi gick en bit. Hittade ett ställe med bra sikt och kunde där ta del av de bilar som fortsatt var kvar i tävlingen.

Ett bra startfält för en tävling av det här måttet. Saknade dock toppen och de internationella inslagen från förr. Mikael Sundström. Bröderna Solberg bara för att nämna några. Men samtidigt var det trevligt att komma ut och se den första biltävlingen för i år.

Dagens stora höjdpunkt och då tänker jag inte på rally-VM från Portugal. Min CD-spelare återuppstod idag och det med en liveupptagning med Joy Division. Nu hoppas jag på många och trevliga timmar i trädgården idag.

Sitter och summerar samtidigt som jag tar del av dagens sista sträcka från Portugal. Ingen Mikkelsen till start och Oliver har rullat bort sig. Det öppnar upp inför den intressant söndag även om jag fortsatt har lite svårt för det nya sättet att räkna VM-poäng.

Har några finaler att ta ikapp från Tierp också. Måste försöka få in någon rallycross tävling i vår kalender under året. Två raka år utan rallycross live mår man ju inte bra av.

Vi rundar av med lite fotboll från helgen. Om Ljungskile ska fortsätta att bjuda på mål som vid 1-0 för Rosengård, kan detta bli en lång och jobbig säsong. Men jag är som alltid hoppfull. Spelmässigt ser det bättre ut än för ett år sen, men tyvärr gör man ungefär lika lite mål framåt nu som då.

Rostock är på väg ut ur Bundesliga 2. Det räckte kanske inte att jag fanns på plats och såg till att laget fixade sex poäng. Har ju varit skralt med poängen i övrigt.

Rosenborg krigade sig till 2-2 borta mot Molde. Det unga laget svarade för en mycket bra andra halvlek och det lovar gott inför fortsättningen.

Årets sämst när det gäller delar vi ut till MK Dons. 0-3 till Crawly i den första matchen blev förlust med 1-5 hemma. Säsongen är över och det är bara att ta nya tag till hösten.

Tack för i år – snart slut för i år

Guldfirandet i Malmö var knappast över när sonen kom hem från sin första fotbollsträning inför den kommande säsongen. Lite oväntat tidigt för en person som knappt rört en fotboll sen i februari eller om det var i mars. Stor dramatik under helgen. Många jämna kamper och fast att jag trodde det på förhand, så känns det rätt surt att det inte blev någon kvalmatch att se fram emot i Växjö lite längre fram.

Ja Öster gjorde sitt jobb. Tog en säker seger hemma mot Sundsvall så från min plats i sekretariatet i sporthallen i Lönsboda kunde jag tidigt släppa den tillställningen. Mer fokus då på Utsikten borta mot GAIS. Ett GAIS som hamnade i underläge men som pressade på för en kvittering i slutet. En utjämning som hade skickat Utsikten på semester och Öster till kval. Men det ville sig inte. Till sist blev förlusten uppe på Hisingen det som beseglade säsongen för Smålands stolthet. Glad att vi tog oss dit, såg det hela på plats och skymtade tydligen även förbi på skärmen för de som följde matchen från tv-soffan. Det är alltid surt att sätta sig i bilen hem efter en förlust. Mycket känns meningslöst för stunden. Värdelöst rent av. Men det bästa med idrotten är ju att det hela tiden finns nya matcher att se fram emot. En vinter kan läka mycket och jag lovar att troligtvis finns man på plats uppe på Visma vid ett antal tillfällen även nästa år.

Men vilka är kvar då? Jag tror att JW och ABW är förlorade. JW vill prova något nytt och Wiberg känns färdig för att ta ett kliv upp. Troligtvis kommer det att bli en halvt ny startelva till våren. Finns lite glädjeämnen att ta med sig, spelare som har lyft sig. Frågan är bara om de lyfter ifrån Östers IF också? Tänker främst på Herdonsson som varit årets behållning, först som högerback och sen på innermitt. Tyvärr brukar spelare försvinna lite väl snabbt när de har slagit igenom. Ge honom en säsong till och det kan bli en ny Krafth att sända vidare ut i Europa.

Det har muttrats och viskats en del kring tränarfrågan också. Har egentligen ingen åsikt där. Det är trots allt de elva på planen som ska prestera vecka in och vecka ut. Men det har knappast varit långlivade tränare i Öster så länge jag kan minnas, undrar om snittet från mitten av 90-talet och framåt kan vara mycket mer än ett och ett halvt år.

Jag ska erkänna att det var nervöst i lördags. Skönt att man tog för sig saker på förmiddagen och nästan fram till matchstart. Ljungskile behövde ta poäng mot Tvååker, kanske till och med tvingade till full pott i den osannolikt jämna bottenstriden i ettan.

LSK gjorde en bra första halvlek. Kunde gå till vila med 1-0 men sen var det mycket Tvååker. Skönt när Ambroz kunde sätta dit sin andra strut för kvällen, inte minst då han blåste bollen över efter ha varit helt fri över hela den offensiva planhalvan tidigare i år mot Olympic. Men det är nu pärsen på kusten börjar. Lagbygget! Sen laget fick lämna superettan så har det varit svängdörrar uppe på Skarsjövallen. Ja egentligen har det kanske alltid varit så, en liten stabil kärntrupp och spelare som kommer in och flyttar bort. Men det har känts extra extremt på senare tid. Minns när Svahn var enda spelaren med a-kontrakt som var kvar. Hoppas inte på något liknande igen för här finns mycket talang och utvecklingspotential. Så med ytterligare ett år tillsammans borde laget kunna lyfta en bit längre upp i tabellen och ha säker mark under fötterna en bra bit tidigare.

Då tog sig också World-RX i mål för i år. Banan i Hong Kong hade potential men var inte riktigt färdig för uppgiften. Ett stort grattis till Johan och KMS. Nu hoppas jag att det tas en funderare hos FIA om fortsättningen för mästerskapet. Det fick sig ett lyft med dubbla Lancior men den satsningen gick ju som alla vet upp i rök i England. Vad väntar nu? Vilket slags mästerskap ska vi ha och med vilka bilar ska det tävlas med under nästa år? Behöver ha in minst två team med fyra bilar till. Helst inte bara med nordiska förare för det vet jag inte om mästerskapet orkar med, finns ju redan en serie med RX-Nordic. Hoppas fortfarande på ett par Skodor ifrån Baltikum. Ser gärna Bakkerud i den ena och visst borde antingen EKS eller JC vara sugna på att åter ta steget in igen? Ja det kommer att bli en intressant vinter.

Bara några norska evakuerings omgångar kvar i Norge nu. Rosenborg gör sällan sina supportrar glada just nu. Ny tränare är på väg in och renoveringen av spelartruppen lär fortsätta. Spännande i botten dock där både Vålerengen och Stabaek ligger illa på det. Ska bli intressant att följa de återstående veckorna där.

Utsikten mot Brommapojkarna. Vad är det lägsta publiksnittet i ett dubbelmöte? Ljungskile har spelat tre sådana kval men har ingen riktig koll på publiksiffrorna där.

I rök och damm utanför Ryd

Efter avslutade älgvandring och i väntan på att morgontemperaturen ska bli lite högre i uterummet, så blev det WRC till frukost idag. Det ser trevligt ut i Portugal, får kanske föra upp det på listan till intressanta tävlingar att besöka i en nära alternativt lång framtid. En hel del drama längs med vägarna i helgen, tur att vi hade det lugnaste stället på hela Vilda Ryd rallyt att hålla reda på igår. Personerna i vårt närområde var lätträknade men förhoppningsvis var vår närvaro i stort viktig för säkerheten och tryggheten för publik och tävlingsekipage.

Jag minns bara att jag har varit på det här rallyt en gång tidigare, vilket naturligtvis kan ha varit helt fel. Men vi valde då mellan att åka till Ryd istället för att kika på WTCC på Anderstorp. Osäker på om det var race den dagen eller om det var kvalkörning. Det låg i vilket fall som helst regn i luften vilket gjorde valet från Vislanda desto enklare.

Vissa gånger vill man bara ut. Det är något med biltävlingar som kallar, det oavsett form eller klass på själva tävlingen. Vet man att det körs, då vill man gärna ta del av händelserna, njuta av farten, spänningen och även den väntan som är förknippad med all form av rallytävlingar. Var det en extra minut i mellan där? Kanske två? Faktum är att du sällan tar reda på när pausen inleds så därför är oftast svaret på frågan om uppehållet varit långt, ja kanske, bil xxx var den sista som passerade.

Jag och sonen hamnade utanför Väckelsång. Längs med en krokig och böljande bilväg, vilken var lagom bred i sin omfattning. Det var nästan så att man själv blev sugen på att ta sig en tur, sådana vägar brukar ju innebära att det finns ett antal små avloppsanläggningar att kontrollera i närområdet.

Vi fick ut våra västar, visselpipa och lite allmän information. Vi utväxlade telefonnummer med sträckchefen hängde upp det randiga bandet och slog oss ner på de medhavda stolarna. Så skönt att vara på plats, finns alltid ett stressmoment innan, kom vi iväg i tid, är bilen tankad, har vi fika så det räcker, var någonstans i världen skulle vi träffas. Ni hör, frågor och följdfrågor, inte konstigt att pulsen halverades där vi satt och tullade på det medhavda kaffet med tillhörande kex.

Det var stilla. Inte tyst. Jag räknade till minst fem olika slags fåglar som hördes men kunde endast identifiera Göken. Himlen var blå. Solen lekte sig förbi de förbi passerande molntussarna vilka gjorde små lösa formationer långt ovanför våra huvuden.

Jag bläddrade lite förstrött i programbladet, långt ifrån fokuserad för det visade sig komma en sida till med bilar som jag helt hade missat. Men bara att ha ett programblad i min hand kändes tryggt. Nummer och namn, information kartor och så klart annonser. Fler idrotter borde återuppliva programbladen igen. En trevlig källa till information, behövs ingen uppkoppling eller täckning, allt finns där, på blad, i pränt mellan en första och sista sida. Namn, klubbar, bilmärken och klasser. Rally måste vara världsledande på att dela upp saker och ting i klasser. Det är bokstäver, förkortningar och siffror som säkert betyder något och som är viktigt i det stora sammanhanget. Men efter att ha varit ute i rallyskogen genom hela mitt liv så är det nog endast i brottning som det ändras i regler och klassning så här ofta. Samtidigt, jag säger samtidigt är nog detta för att jag är en sällan användare nuförtiden. Jag är ju fortfarande kvar i den gamla klassningen N1 till N4 och motsvarande i A. Allt annat var nationella.

Kul att se så många äldre bilmodeller på tävlingsbanan. Älskar även alla Swift som var med men har alltid haft svårt med tävlingar med mängder av Mitsubishi i gamla N4 eller när VOC kommer i stora flockar. För länge sen, vi backar bak till nittiotalet, då hade jag valt en Swift som tävlingsbil, faktiskt före både VW och Skoda och det även om Manta och 205 var det fräckaste man kunde se längs med vägarna.

Det gick bra i skogen. Länge var det endast två personer vi fick se vid vår postering, de fick vi se både gå åt ena hållet och sen åt det andra. Ett par bilar blev kvar i skogen, inte där vi stod utan före och efter. Till och med solen tog lite lagom bra i våra ansikten och vi tog en vars en glass och passerade serviceplatsen i Ryd på vägen hem. Ett trevligt arrangemang och kul att få språka lite rallycross med Thörjesson också. Vi har säkert varit i Höljes samtidigt och hans blåa Opel minns man med glädje.

Men det var i en tid innan VM fanns tror jag (åren går). VM försökte bli en ren arenaidrott, borta var släp och presenningar från depån och de ersattes av fler och större bussar och lastbilar för varje år. Nu finns det tio bilar i den stora VM-klassen och jag hoppas att det är fler chassin på gång. Intresset klarar inte av fler säsonger med halvtomma startfält och med samma namn högst uppe hela tiden. Den svenska dominansen är för stor just nu, både i antalet förare och i team, då ska man komma ihåg att OMSE fokuserar på Nitro och att vare sig JC eller EKS råddar något i den stora klassen. Fem av tio förare i VM är ju svenskar i alla fall och jag sätter en peng på att Kristoffersson vinner även i år.

Blir det någon VM-satsning från ES borta i Baltikum? Hade varit kul med två gröna Skodor i startfältet, gärna en rattade av typ Bakkerud eller Robin Larsson. Vi får se vad framtiden har att ge.

Sen det här med WRC, varför tar inte Skoda steget upp i den översta klassen? Redan nu tar de ju tonvis med poäng i varje deltävling ändå. Visst, det nya reglementet gör steget upp dyrare och större, men vad mer finns det mer att bevisa för Toksport i WRC 2?

Starkt startfält i WRC 2 i Portugal. Alla utan Solberg har haft punkterings problematik, nu drog ju han på sig en minut istället efter målgång på sista sträcka i går så vi får se om Gus håller undan. Det är ju en mängd bilar som mer eller mindre linkar sig igenom den sista dagen men det borgar ju ändå för att det kommer att bli en högoktanig underhållning nu när poängen i tävlingens powerstage strax ska fördelas.

Det går som på räls

Ibland är det trevligt att bryta av med något annat. Ta ett steg åt sidan, ladda om få lite ny inspiration. Därför pausade jag min Heller och bytte ut klubbor och lagidrott mot minnen. Där passade boken om Lasse Larsson perfekt in, det och lite ERC från Portugal i värsta möjliga väder förhållanden.

Om man som vi åker land och rike runt för att kika på motorsport, så får man sina favoriter. Det gäller banor, förare och bilar. Jag har en sådan trippel i Lasse, Skoda och Strängnäs. Bara för att ta ett exempel.

Minnet av den blå Skodan finns så klart kvar. Hur den under ett par säsonger var ett jagat byte i Sverige och ute i Europa. Så klart börjar boken tidigare än så, hela karriären finns med från folkrace, via Volvo och upp till Audi och sen då Skoda. Teamet växte över tid. Hade idéer och fick tag i rätt folk med bra resurser. Team Tovek var nog inte mycket mindre än de stora och mer etablerade namnen på slutet.

En tävling som jag minns tydligt och som får gott om utrymme är segern på Svampabanan med Audin. Alla de stora namnen fanns på plats och Larsson var först över mållinjen. Jag kommer ihåg glädjen efter målgång, gissningen, det glada teamet och där och då började jag följa team Larsson på riktigt och det har hängt med. Numera är det ju Robin bakom ratten och man kan ju hoppas på en återkomst i VM-serien i framtiden.

Som sagt. Mer minnen och nostalgi än spännande och nyskapande. Det blir lätt lite endimensionellt med en persons tävlande i fokus. Banor återkommer, .konkurrenterna nämns och jsg myser med boken i knät.

Jag blir onekligen taggad inför årets säsong. Funderar på att klättra upp på vinden och gotta ner mig i de gamla programbladen.

Kul med både Tom och Pontus på plats i Portugal. Får se om det kan bli mer drägliga förhållande när det snart är dags för den andra loopen.

Lite regn om jag får be

Osby tisdag morgon och det känns som om det blir ännu en het dag här nere i Skåne. Måndagen var en sådan dag när de bokade mötena gick ihop med varandra. Besök vid provgrop, en förening samt avslutning via teams hemifrån till runt halvnio. Regn var det ju, ja det behövs, för både folk och fä samt inte minst för vårt grundvattensskull. I det lilla perspektivet för att jag planterade slänten i söndags och att nu tunnan med regnvatten är på upphällningen med innehåll.

På söndagen blev det full fart. Plantering, rallycross och Ljungskile. Vädret gjorde ju att man gärna tog arbetet ute i små etapper vilket var bra med tanke på tävlingen i Hell utanför Trondheim.

Vi kanske ska börja där. Med rallycrossen där nu ett antal VM-bilar stod elektrifierade och klara på startlinjen. Åtta bilar finns. Fem svenskar, en norrman, finne samt en tysk. Ja startfältet var lite av en Bellmanhistoria, ni vet, något händer men det slutar alltid med att Johan Kristoffersson (Bellman) vinner.

Vägen fram blev oväntad tuff. Men när både Johan och den äldre av bröderna Hansen missade att vinna sina semifinaler så såg det plötsligt helt öppet ut och det var det också, öppet på innern i den första kurvan alltså. OCV tog fältet ut i banan, Johan hittade luckan och gick upp i ledningen och så var det klart.

Ett mästerskap med bara åtta bilar känns lite glest. Inte minst då det är alla bilar som just nu finns i hela världen. Det pratades om att det var fjorton på gång, nu är siffran elva och det blir en stor skillnad om mästerskapet kan komma upp i tvåsiffrigt. Visst, det var glest även förra året men då fanns i alla fall möjligheten för andra att delta, det fanns bilar och fältet fylldes också ofta ut av sällanåkare vilket skapade ett något visst mått av spänning.

Själva tävlingen som så då? Jo det är bra team med och bra chaufförer, så mästerskapet i sig blir nog spännande. Nackdelen är ju bärgningar som den i semifinalen som drog ut väldigt mycket på tiden samt avsaknaden av motorljud på startplattan. Minns ju exempelvis Evjen från Strängnäs och det ljudet saknar man, det går ju inte att neka till. Men samtidigt är det bra att mästerskapet är med och driver utvecklingen framåt. Där har ju teamen och fabrikatörerna en stor roll att fylla, innovationer och lösningar från F1, WRC och rallycross samt andra delar av motorsporten som kan hitta lösningar i bilmodeller som både du och jag kan ratta på vanliga vägar.

För det är fortfarande det jag vill se. Riktiga bilmärken och modeller från gatan. Kan tyckas tjatigt men enhetsklasserna får gärna vara supportklass, så som det är idag och man undrar lite hur Euro RX kommer se ut på sikt, den klassen behövs verkligen.

Sen är det det nya formatet, snälla ta bort det igen. Bästa tvåan osv, nej placering i heatet måste få gälla och vad var det för fel med principen att kvalvinnaren körde ihop 16 poäng? Nu kan du göra en dålig start på hela dagen, i nya Q4 och så är du borta. Nej här är jag inte övertygad om att det har valts rätt.

Så fotboll. Ljungskile gjorde en spelmässigt bättre match mot GAIS den här gången med ett sämre resultat dock. LSK försökte kliva på framåt och skapade också en del chanser utan att få bollen i mål. En bra individuell insats i slutet av första halvleken gav 1-0 och de andra målen var lite frukten av att Ljungskile försökte trycka på framåt. Matchens stora snackis blev dock tacklingen på talangen Charles, det var bland det värsta jag har sett på länge och jag vet att, Conthe golvade Jonas Lindberg många gånger i båda matcherna men vissa slags tacklingar vill man aldrig se på en fotbollsplan.

Vinster dock för damerna i både LSK och Rosenborg samt fredagsviktoria för RBK i en galen match där det stod 2-2 efter knappt en kvart. Seger med 2-5 till slut och om den nya dansken kan hålla uppe målsnittet hösten ut, så kan det avanceras ytterligare i tabellen.

Stort snack om den nya slutspelsserien för damerna i Norge. Slutspel i fotboll har ju sällan varit en succé men om jag förstår det rätt här så är det halveringen av poängen från grundserien som är själva stöttestenen.

Tillbaka till slänten som nu har blivit återplanterad igen. Det mesta som plockades upp fick plats igen men flera växter kom på nya platser. Finns ju även plats till en viss nyetablering och då främst under lärken. Jag har ju lite Vinca som växer vilt och lite utplacerad Asarum, kan ju börja där och eventuellt fylla på med något roligare också.

Men vi behöver regn nu. Känns inte så lönt att jämna till gräsmattor och så just nu. Får komma lite uppifrån först. Behöver ju fläckvis klippa gräset samt trimma lite där saker har stått under arbetets gång. Ska nog finnas tid till det någon eftermiddag, bara ökenhettan vill lägga sig och chansen till regn är stor, så får grovarbetet i trädgården prioriteras. En trädgård blir aldrig färdig. Det finns alltid smådetaljer att ändra på men när de stora dragen är fixade, kan det vara skönt att slå sig ner med något bubbligt i sitt glas och bara betrakta trädgården lite tyst och stilla. Sen kommer det ju bli lite trevligare en bit in i september när uterummet återfår sitt ursprungliga användningsområde istället för att vara valstuga.

Vilken grupp har framfört den bästa regnlåten? Är det Wilmer X, The Cure eller Milli Vanilli? Ni som är boende runt Osby får gärna spontant regndansa under tisdagen, det hade vi nog alla mått bra av.

På plats i Strängnäs

Äntligen var vi på plats igen. Vid en bana, med stolar och matsäck, på klassisk mark, på tävlingsbanan i Strängnäs.

Vädret under lördagen var likadant som när vi fanns på plats vid starten av Tour de France. Det var blött men absolut inte lika kallt och intensivt droppande uppifrån nu, dag två var även det en slags kopia, med skillnaden att den här dagen kom det i alla fall in ett och annat moln mellan solen och tävlingsbanan.

Det var alltså dags att avgöra årets Rallyx Nordic, fem klassvinnare skulle utses men det var rätt så stora marginaler mellan ekipagen i flera av klasserna. Att åka på just en final är ju en chansning, men samtidigt, pandemi och andra planer har ju gjort hela familjen svältfödd på rallycross och då husvagnen redan stod i Göteborg, var det bara att rulla nerifrån Skåne, upp till västkusten samt checka in på campingen i Eskilstuna.

Det bjöds på två intensiva tävlingsdagar. Lördagen med Q1, Q2 och Q3, samt med Q4 med finaler under söndagen. Startfältet var bra även om bredden så klart saknades här och där. Men i Lites samt i Crosscart x2 var det full fart, många deltagare och många täta heat. Lördagens omväxlande duggregn gjorde det svårt med inställningar och gav en del härliga omkastningar. Ibland var det rejält blött ute runt banan medan andra heat och omgångar nästan bjöd på ett helt torrt racingspår. En extra utmaning alltså och publiken bjöds också på intressanta spårval, när hela bredden på tävlingsbanan användes.

Det var rätt så glest på publikplats på lördagen och det rapporterades att det gick mest kaffe under den första dagen, vilket ersattes med en lysande och försvinnande omgång av glass till söndagen. Rallyx Nordic är ju lätt att följa hemifrån via bra producerade och informationsrika sändningar, vilket visar sig går ut en del över publiken på plats. Det blir lätt lite ryckig körning under dagen när nästan samtliga heat hålls kvar på pregridden lite länge för att intervjuerna ska hinnas bli färdiga. Som sagt, en guldstjärna när man inte finns på plats men ett mindre irritationsmoment för oss i stolarna på backen.

Inte helt oväntat så blev det Grönholm som vann klassen Supercar. Det var totalt elva bilar på plats vilket är bra för oss som fanns på plats i Tomelilla när det var två förare (Pelle och Stecka) med funktionsdugliga bilar och finalheaten var spännande även om det var tydligt vilka sex bilar som för dagen var bäst. Jag älskar dock ljudet från Supercars och när vi kom fram genom skogen under söndagens varm-up så hade man ett sådant där litet fånigt leende på läpparna.

Lites bjuder alltid på tät racing och helgen lämnade ingen besviken, jo kanske de som ville se Walfridsson lite högre upp. Men detta är en enhetsklass som jag tycker om och som har och som förhoppningsvis även i fortsättningen kan fungera som en slags plantskola, där lovande förare får växa till sig inför kommande större uppgifter. Simon Olofsson behärskade banan bäst och vann både i Strängnäs och i totalen vilket var väldigt välförtjänt. Simon är en förare som man följt under hela karriären och som förtjänar lite framgång. Lites fungerar bra som enhetsklass man jag hoppas det stannar där, låt VM-startfältet bestå av olika bilmodeller, det är ju en extra krydda, kampen mellan de olika bilmärkena, även om jag som följare av Skoda, fick nöja mig med att försöka heja fram Joakim Larsson den här gången.

Jag blev glad när Open 2wd kom med i mästerskapet. Det är rejäla bilar som bryter mönstret från de andra klasserna men det verkar vara svårt att få förare att nappa på att delta, eller om det är svårt att klassa in bilarna? Det är tätt men tunt i toppen och var är alla snabba norrmän? Jag minns de gamla tävlingarna mitt i veckan i Strängnäs och då var det gott om norska inslag, samma uppe i Höljes? Fungerar datumen dåligt för våra norska vänner? Ni är saknade ska ni veta och detta gör att jag kommer in på nästa ämne, vad är det för status på den här serien just nu?

Rallycrossen är ju inne i en slags brytningstid. Sådana kommer och sådana går. Är det elektrifieringen som är boven? Är det Nitro? Görs det för bra tv-produktioner så att publiken följer tävlingarna hemma? Ja jag har många frågor och funderingar men desto färre svar och lösningar. Jag tycker att det här mästerskapet har alla möjligheter att fungera. Det är bra med både enkla och dubbla tävlingshelger men har mästerskapet för stor geografisk spridning för att vara intressant? Tittar man på vilka namn som har varit inne och vänt under året, så är det hög klass på resultatlistan, men ojämn standard på de olika deltävlingarna. Går det att samköra de olika deltävlingarna med de nationella mästerskapen på något sätt? Kampen Rajala, Victor, Tiger samt Enlund har varit intressant. Men det borde finnas fler som sitter på potenta bilar?

Det finns en stor skepsis inför elektrifieringen av VM-serien. Men jag tror att man måste se på utvecklingen också. VM-serien tenderar ibland att snegla för mycket på F1-banor och för lite på grusgropar som banan i Strängnäs. Det är i Strängnäs, Höljes, Tomelilla och liknande banor som är sportens själ och hjärta. Det får inte de styrande inom rallycrossen glömma. Visst, det går kanske lättare att ta in mycket publik och ha bättre serviceområde på de stora banorna. Men med för konstruerade bansträckningar så tappas också lite av historiken. Jag hoppas att inte Nitro blir ledande för all slags banbyggande i framtiden. Det nya hoppet i Strängnäs efter startsvängen och det nya alternativet var fina förbättringar i sig och om jag skulle få välja att åka med i en rallycross bil, så hade jag sett fram mot kurvorna fem och sex i Strängnäs, vilka krafter det måste till för att kasta runt bilen först genom den tajta vänstern och sen ner i högern som mynnar ut i det lilla hoppet på baksidan. Det är lagom för mig.

Så vad tror jag då om svensk rallycross framtid? Den hittar säkert en väg. Det gäller att de olika mästerskapen kompletterar varandra och hjälper sporten att nå ut till den breda massan. Här har Nordic en fördel jämfört med ett rent SM. Det hade ju inte blivit många Supercars kvar om de internationella inslagen hade försvunnit ifrån tävlingen i Strängnäs. Samma med Lites och de andra klasserna, det blir en hög standard med Rallyx Nordic, låt oss hoppas på en liknande fortsättning med kanske en deltävling till, en dubbel omgång i Norge kanske hade gett ännu mer ny och frisk näring till ett bra mästerskap.

PS1: Jag köpte så klart på mig ett exemplar om bilarna som OMSE har byggt genom tiderna, hoppas det går att läsa ut vilken bil som Andreas rullade med i Höljes och tack så mycket för signeringen. DS1

PS2: Gott om trevliga tröjor från olika årgångar uppe i Höljes. Kul att se sådana, min var långt under alla lager av kläder under lördagen, men fick ju visa upp min gamla Petter Solberg huddis i alla fall och en Skoda keps. DS 2.

Jämnt

Då har man fyllt jämnt. Ja ingen nolla men den kryper obönhörligen närmare för varje år. Vaknade i Danmark, mellanlandade i Hökön och avslutade med Rosenborgs match i Stavanger, jämnt där också, 1-1, men är rätt trött på snacket om att stå upp för sina lagkamrater. Nu åkte kapten Henriksen ut på övertid och kommer missa minst en match. Men förhoppningsvis blir straffet hårdare för spelaren i Viking, för den fällningen var det värsta jag sett på länge.

I skuggan av Touren var det även lite fotboll i lördags. Ljungskile mönstrade ett ungt lag borta mot Angered i cupen men fixade avancemanget galant, får se vilket lag som blir sista hindret innan gruppspelet. För Öster väntade Skövde och det blev gästerna som fick samtliga poäng med sig hem. Öster har bra häng på topplagen och förhoppningsvis blir det en tur till Visma under sommaren, får se hur kompatibelt spelschemat är mot alla andra aktiviteter.

EM-fest i Höljes. Klart att det hade varit roligt att vara där men Köpenhamn och Höljes är ju inte direkt grannstäder med varandra. Det såg ut att vara trevliga finaler med fin inramning som vanligt. Jag är dock fortsatt skeptisk till det nya kval- och poängsystemet. Spänningen i vägen fram mot Q4 är borta. Sen att ens finalplats ska bero på placeringar i andra semifinaler är absurt. Jag förstår tanken med att vinnaren av tävlingen tar flest poäng, men jag saknar poängen från 1 till 16 från kvalet. Undrar om den breda massan både vill ha nytt poäng system samt el-bilar på samma gång.

Du ska inte stå ivägen för utvecklingen, men att bara ändra för att, känns också fel.

Ingen helt lyckad helg för Max, men några poäng blev det för förra årets världsmästare.

Rundade av kvällen med Rosenborg och det såg länge bra ut. Ledningsmål av Vecchia och ett par ramträffar och ett rörligt anfallsspel. Men de har svårt att hålla uppe spelet i en hel match, vilket straffade sig. Ett avslut som Hansen hade full koll på, studsade olyckligt på en RBK fot och rullade retfullt i nät.

Men det alla pratade om hände på tilläggstid. En hemmaspelare hoppade in en tackling vilket rörde upp känslorna i Rosenborg. Med lite mer is i magen hade de sett det snabba röda kortet som kom upp och bara muntligen förklarat vad de ansåg om situationen. Nu gick spelaren från Viking i backen och både Henriksen och Tagseth hamnade ovanpå. Det gav ju domaren ett lätt val att hala upp det röda kortet ännu en gång, då kvittar det hur lätt motståndaren faller. Ja du ska stå upp för dina medspelare men här blev konsekvensen olycklig.

Positivt är att positionsspelet såg bättre ut den här gången. En bra rörelse och en Holse på spelhumör. Det kan räcka långt trots mängder av skador just nu.

Lägger av

Det är ju lite komiskt att dagens första framslumpade låt var Upp, upp, upp, ner med bob hund. Inte minst då min DVD-växlare verkar ha gått till de sälla jaktmarkerna och att det var full fart på cupspelet i Norge i går.

När vi bodde uppe i Småland så fick vi ju mer eller mindre en direktträff i huset, den enda blixten på hela morgonen hittade vår villa och mängder av el slogs ut, det var elcentralen i sig, pannan i garaget, spisen och en del andra helt random saker. Men den gången överlevde DVD-växlaren. Här om dagen var det samma väder igen. Åska och hagel och det verkar ha slagit läsaren i spelaren i bitar. Vissa skivor går i någon sekund, för att sen pausa, gå igen, ja som om hela hyllan på väggen skulle bestå av låtar som går ut på att dansa, pausa, vilken kan bli tämligen irriterande redan efter några få sekunder. Jag har brutit strömmen ett par gånger, bytt skivor, ändrat från vilket fack som skivorna ska laddas i, men här blev inte svaret 42 utan snarare ett slags kaputt. Får försöka ett tag till under dagen, sen blir det ett loppisrally som gäller och det är ju aldrig roligt, jo det kan vara kul, men elektriska saker i andra hand, hmm, är seriöst lite tveksamt när det kommer till det.

DVD-blandaren köptes på On Off i Växjö en gång i tiden och det till ett vrakpris. Vi var först inne på Siba, på andra sidan av området och där var det fyrsiffrigt och inte en etta eller tvåa först, jag kan idag inte minnas inköpspriset men om du tänker på hur mycket den har snurrat genom åren (inte då minst sen den flyttade till Osby) så är det typ jättemånga.

Så hushållet är utan cd-spelare ännu en gång, lågprisvarianten i köket rispar, hackar och tuggar så högt så att själva ljudet i högtalarna förpassas till bakgrundsljud. Kan ju inte bara ha skivorna som utsmyckning, så något måste fixas till nu i sommar. Kom gärna med förslag på vad.

Det var ju uppladdning för kvällens seriefinal mellan Ljungskile och GAIS igår. Den andra omgången av NM i Norge och Rosenborg begav sig till Levanger. De lagen hade nog också sett LSK:s match i förra omgången för hemmalaget dundrade in 1-0 strax under ribban ur snäv vilken bakom Lund i målet. Saeter lyckades utjämna men till sist gick matchen till förlängning. Där kunde Rosenborg, precis som Ljungskile avgöra genom en avbytares förtjänst, men 1-2 mot Levanger imponerar inte jättemycket.

Fick även med mig slutet på Vålerengens match. VIF låg under med 2-0 och 3-2 fram till den 91:e minuten men med två snabba mål kunde man undvika en förlängning, dramatiskt var det och uttrycket cup är alltid cup kunde lätt appliceras och visst var det något lag från Eliteserien som också fick respass i går.

Ikväll blir det alltså utsändningen ifrån Skarsjövallen som gäller. lsk.se har listat resultaten i de föregående derbymatcherna och vilka profiler det är som har gått mellan de två klubbarna. Det ska bli spännande att följa och som vanligt hoppas man på tre poäng för LSK.

Hörni, det går mot midsommar och det kommer att bli en semester också så småningom. Tour de France startar i Danmark och det vore ju konstigt om det inte skulle gå att få till någon slags rallycross tävling under sommaren. Nitro till Strängnäs, nja, var inte helt imponerad av tävlingen senast. Har ju svårt för det där med enhetsbilar och tävlingar där showen är viktigare än den sportsliga aspekten, det blir liksom lite amerikanskt om ni förstår vad jag menar. Jag är även rädd för att det nya poängsystemet i VM ska utarma bilåkandet. Det ständiga poängsamlandet i kval såväl som i final fyller verkligen sin funktion och motverkade lite av det där att winner takes it all och att det ständigt skulle fraktas bort mer eller mindre demolerade bilar efter finalerna. Hårda tag och tajt racing är en sak, men både säkerhetsmässigt och ekonomiskt är det knappast försvarbart att ha ett upplägg som främjar stockcar framför vägvinnande spårval.

Det blev tyvärr förlust för LSK. Tappert kämpat men i längden gick det inte att hålla emot. Bra inramning, fin sol över Skarsjövallen och visst ska Ljungskile vara med och kämpa om topp två både på herr och damsidan i år.

Kontinental känsla när Oliver fick ta emot en ölmugg i plast framför gästernas klack.

Inte ofta som jag och Håkan Hellström står på olika sidor.

Synd att båda återvändarna fick lämna skadade.

Publiken bokstavligen rasade över ledningsmålet.

Lägger av

När når man toppen? Är det alltså tydligt? Det kan vara skönt att få lägga av när man är på topp.

Projektet har tagit fart. Saker och ting rullar på, du känner att saker kan vara på väg att plana ut, när är det dags att lämna in och lägga av?

Åren går. Du söker och hittar nya vinklar, håller saker levande. Har blicken bort i fjärran, är det då man ska ta ett steg tillbaks och lägga av?

Frågorna kommer, svaren ges. Ofta. Du hinner inte hålla jämna steg med ditt dagliga jag, Lämpligt att lägga av men även det glider iväg.

Gränsen kan vara svår att urskilja, den mellan toppen och när resan utför börjar. Det är smalt längst upp. När du har full överblick, det kan vara då det är dags att lägga av.

När har du gjort ditt snabbaste lopp? Ditt högsta samt längsta hopp? Ska man lägga av innan utvecklingskurvan säger stopp?

Hur förbereder du dig på slutet? När är det dags att dra sig tillbaka. När vet man att nästa säsong är det sista, att du kommer att göra ett sista lopp, innan det är dags att lägga av?

Det är kanske inte det viktigaste att du lägger av eller ej, kanske inte heller när i karriären allt tar slut. Det viktigaste är att du bestämmer själv. Bestämmer en slutpunkt, lägger upp en plan, allt för att lägga av när du själv vill.

Du säger högt till alla. Jag lämnar, flyttar vidare. Jag lägger av. Gamla berg kan till slut bli tråkiga att klättra i. Utmaningen har blivit en vardag och för att hålla anspänningsnivån och kvalitén på topp, kan det ibland vara bäst att lägga av.

Vart är vi på väg?

Så frustrerad den här söndagen då Rosenborg fick se sig besegrade med 3-1 borta mot Lilleström. Visst, LSK toppar tabellen men det är famlandet efter ett eget spel samt en identitet som oroar. Att behöva ge upp gulden innan midsommar är så illa så att det inte är sant.

Rosenborg har haft flera säsongen nu där laget haft en väldigt låg lägsta nivå. När det inte riktigt klickar, så finns det inget som kan ösa tillräckligt fort för att hindra båten att stilla sjunka. Helt ärligt vet jag inte hur laget ska spela för att få ut bästa möjliga och högsta nivå på spelet. Enstaka bra insatser hjälper inte när kollektivet sviktar.

Ja den här matchen skulle definera årets säsong för Rosenborg. Senast spelade man ut Vålerengen så att det stod härliga till, 0-4 var då i underkant. Men så kom den här matchen, 1700 bortafans på plats men trotts den vita väggen på Åråsen så blev det Åsen och Helland som kunde glädjas åt tre poäng.

Det började bra. Rosenborg tog hand om spelet och kunde även göra 0-1. Årets speciella målskytt Stefano Vecchia slog till och placerade bollen intill målvaktens vänstra stolpe.

Men sen tog det slut. Ja tvärstopp. Lilleström som är erkänt duktiga på fasta situationer gjorde både ett, två och tre mål efter hörnor. Ett vådaskott från distans, en klack från nära håll samt ännu ett avslut från distans, men den här gången mer kontrollerat inne i straffområdet. Ridå för Rosenborg och jag vet inte vad jag ska tro. Sen Dorsin tog över som sportslig ledare så har truppen byggts om, tränarna har avlöst varandra men över tid har jag inte sett någon förbättring.

Rosenborg är sårbara i luften i det egna straffområdet och på bollar på djupet bakom backlinjen. Det har nog alla lagt märke till nu. Rosenborg vill rulla mycket boll men när inte precisionen finns där så blir man ett lätt byte när man är felbalanserade i det läget.

Rekdal gjorde något ovanligt, han gjorde två byten efter förti minuter för att försöka väcka laget. Förra matchens succéspelare samt Per lämnade och Hoff samt Skarsem kom in. Tyvärr är det ju lite idag precis som vid någon match tidigare i år, du kunde ha lagt samtliga namn i en hatt och dragit fram bytena, det år ju tur att Hansen i målet fortsatt spelar inspirerat, annars kunde det blivit flera mål bakåt.

Vad ska Rosenborg göra? Det har pratats om förändringar i spelartruppen till sommaren och jag tror att det är ett måste för att rädda den här säsongen. Poängskörden så här långt är inte godkänt och det både läcker bakåt samt är väldigt trubbigt framåt. Visst, lite mer utdelning på de chanserna man skapade idag så kunde det blivit minst en poäng. Hemmalagets målvakt räddade en boll från Reitan på mållinjen samt en då samma man, träffade den enda delen av det öppna målet som målvakten befann sig på. Framgång föder framgång och det behövs lite stolpe in för RBK i de kommande omgångarna. Som laget spelar just nu har man inga gratispoäng att hämta någonstans och jag förväntar mig att en ny back och en ny centralmittfältare landas i det kommande transferfönstret.

Så lite motorsport. Robin Larsson vann första deltävlingen i Nitro. Bra gjort och det blev en dubbel för teamet när Andreas slutade tvåa. Jag är inte helt såld på det här mästerskapet. Visst, det blir säkert fräcka dueller mycket fart och spektakulära luftfärder, men jag tycker att känslan av rallycross går förlorad. Men vi får se längre fram, nästa deltävling är ju i Strängnäs och helt överraskande är det ju inte om vi finns på plats då. Vi ska ju dit på finalen i RX Nordic och kanske kör vi en dubbel, det är ju trots allt sommar.

Seger för Max igen. I Kanada den här gången men det var tufft. Håller han på att segra ihjäl mästerskapet redan? Nej det är på tok många tävlingar kvar för att säga det. Saker kan hända, marginalerna är små och farten är hög. Men just nu ser ju Max och Red Bull ut att vara den bästa kombon.

Maxat motorsportsår

Tänkte att man hade sett årets mest spännande säsongsavslutning när Johan Kristoffersson gick om Hansen i finalen nere i Tyskland. Tänk vad fel man hade. Årets säsong i Formel 1 har varit tuff och hård. Både på banan och vid sidan om. Gränser har nåtts och passerats. Många varv har körts, allt för att få ett avgörande på det sista varvet, grattis Max, vissa dagar ramlar allt på plats.

Men vi börjar i Italien. WRC-bilarna gick i graven och det har sedan länge varit fördel för Ogier. Ännu en fransk vinnare. Kanske till och med en mer komplett sådan än Loëb. Vinsterna har kommit i flera olika bilmärken. Det blev en duell inom Toyota till slut. I det teamet var inte Ogier den snabbaste alltid. Men han gör få stora misstag. Kommer nästan alltid i mål, får oftast en bra hög med poäng med sig från varje tävling och det är den jämnheten som har betalat sig. Du får ju heller inte glömma det otacksamma uppdrag som han har haft flera gånger under året, att ligga först i tabellen ger nackdelen att spåra och städa vägen i grustävlingarna, något som Sebastian har gjort bra, han har grymtat i intervjuer men har hela tiden gjort det bra och det ska bli intressant att se vem som plockar upp titeln under 2022. Vilken förare passar bäst i det nya reglementet, vilket fabrikat kliver in i det nya året bäst förberedda? Ja det blir något av en nystart, man kan ju hoppas att det blir mer än två märken som utmanar på riktigt. Sporten hade behövt en bättre bredd, gett fler förare chansen, kanske kan den nya tiden öppna upp för fler svenskar på sikt? Nu har vi Oliver Solberg på den högsta nivån. Tempot var hel ok under det här året, nu behöver han erfarenhet och bygga upp sitt förtroende i teamet samt våga fortsätta ta lagom stora chanser ute på vägen.

Självklart kommer jag sakna WRC-bilarna, men inte så mycket som det nya reglementet i rallycross. E-bilarnas era är här. Det kommer ta en tid att vänja sig. Bort från motorvrål och däcksvärmning. Nu blir det mer som ljudet på en bilbana efter julafton. Det är bara att greppa en kontroll och trycka in knappen. Själva racen i sig blir säkert inte så stor skillnad som nu. Säkert täta dueller, det ska bli spännande att se vilka som kommer till start. Jag hoppas så klart på Robin Larsson. Samt att Bakkerud återkommer till ES och Skoda. För mig är det viktigt att det handlar om riktiga bilmärken och karosser. Lites är en bra instegsklass men i VM vill jag ha VW, Audi och de andra bilmärkena. Det pratas om Lancia. Hade varit kul. Det är läge för lite nya giv. Det satt många intressanta namn i e-bilarna i år. Det kan bli ett skifte. Men visst hoppas vi att den nuvarande generationens förare har många fina år framför sig.

Undrar hur klasserna under kommer se ut? Blir det e-bilar i fler klasser framöver? Eller kommer det att bli en naturlig skillnad mellan klasserna? Jag tror att supernationella klassen kommer att få ett lyft igen. Inte minst om fler kommer till start i RX-Nordic. Avslutningen i Arvika lovade mycket. Det blir nog inget Höljes för oss under 2022. Ingen norrlandsvecka men något måste det bli. De streamade sändningarna i all ära och enkelhet. Nu vill jag vara på plats. På en läktare någonstans. Höljes, Arvika eller varför inte Strängnäs? Det kommer att försökas göras plats i kalendern för att få in lite rallycross under nästa år.

Upphämtningen av Johan Kristoffersson i avslutningen i Tyskland var magisk. Den bästa föraren i det bästa teamet måste ju bli bra. Oturen grinade länge Johan och JC EKS KYB i ansiktet. Inte minst efter punkteringarna i semin i Höljes. Årets prestation måste vara Johans första kurva i Spanien, bilen gick åt ett håll, hjulen ett annat samt karossen ett tredje, Johan fixade det. Johan är bäst men det var kul att det blev en sådan kamp om guldet enda in i kaklet.

Svårt med alla bestraffningar i finalen, var ju besvärliga förhållanden och tätt och tufft in i den första kurvan. Hal asfalt. Hög fart. Många bilar. Tät racing. Äkta rallycross. Banan höll inte riktigt måttet. Blev spårigt, fick tankarna på Tierp. Som tur var så skapade inte banan några haveri. Inga punkteringar i rad, inga upphängningar som fick ge sig. De fick göra upp om det. Bröderna höll på att fixa en dubbel. Men Johan höll sig kall. Gick inte i fällan, lät sig inte stressas bakom Kevin.

Jag måste säga att jag tycker att det var kul och logiskt att Team Hansen vann teammästerskapet. Hansens är en vattendelare, jag ser dem som ett team som vilket som helst. Blev lite tunt med endast tre team med i år. Rekordlåga sju deltagare i någon deltävling. Knappast VM-värdigt. 14 bilar på plats i Tyskland, någonstans där bör det ligga alltid. Då krävs det mer av alla. Misstag gör skillnad. Jag hoppas att det kommer bli fler dubbelhelger även nästa år. Blir gammaldags rallycross med tajt schema och det blir till att spara lite på materialet under den första deltävlingen.

Svensk världsmästare även nästa år? Ja varför inte? Nya förutsättningar för alla, ska bli intressant att se, fortsättning följer.

Max mot Lewis. Mercedes mot Red Bull. Det har varit två huvudroller under året samt 19 statister. Nästan varje tävlingshelg har det varit någon kontrovers. Orden har haglat genom depån. Situationer har krävt snabba beslut. Instinkten har spelat in. Allt eller inget. Det vägde över fram och tillbaka under hela säsongen. Max mot Lewis. Lika poäng inför avslutningen. Fördel för Max dock, om båda inte skulle komma i mål var det vinst för nederländaren. Det var det jag trodde var Max chans på vinst i mästerskapet. Haveri eller att Red Bull fått till inställningen på bilen perfekt. Max stod på pole. Tappade ledningen direkt, var tidigt om. Lewis gick rakt fram. Där någonstans började radiotrafiken mellan teamen och tävlingsledningen öka. Tycker att det borde vara en större förståelse från teamens sida. Respekt för besluten. Mycket påverkan även när det inte är något att ha någon åsikt om. Nerver på utsidan även på bryggan hos de olika teamen.

Red Bull gjorde vad de kunde. Bröt mönstret. Tog in Max både en och två gånger under gulflagg för däckbyte. Det gjorde skillnad. Det gav bra förutsättningar för seger när det blev ett varv som avslutade säsongen i full fart. Det hade varit tufft att gå i mål och avslutat säsongen under gulflagg. Så snöpligt det hade blivit. Jag förstår att de ville ha ett race fram till den rutiga flaggan, att det sen var den föraren som vi höll på här hemma, det var ju ren bonus. Loppet var ju kört. Jag hade reden börjat fundera på en hyllningstext till Lewis när det blev en gulflagg. Även här är det nytt reglemente på gång. Vilka kommer vara snabbast nästa år? Lewis och Max kommer säkert vara med där uppe. Jag hoppas att något mer team kommer att vara med, vad sägs om Ferrari? Eller någon annan. Ja hur det än blir, 2022 kommer inte kunna bli lika bra som det här året, går inte göra ett sådant här Maxat motorsportsår igen. Eller varför inte, vi kommer säkert sitta här hemma och följa det igen.

Det är tack vara barnen som jag har hittat tillbaka till F1. Vilken säsong att göra det till. Brukade ju hålla på hopplösa Minardi eller andra mindre team innan. Blev nästan aldrig några poäng, väldigt lite tid i bild, ja precis som det har varit för Haas under detta 2021.